Moppesvin

1. Någon har sprängt bort våran brevlåda.
2. Jag har fått en allergisk reaktion i aniktet lagom till nyårsfest.

Typiskt december.

X

Bäst genom åren som gått:

Tjej klagar på hur hon ser ut, varpå killen svarar:

"ÄLSKLING, DU ÄR INTE ALLS FUL, DU ÄR JÄTTESNÄLL!"

Hä hä

Det kändes sådär halvsunt att ta sig raka vägen till systemet efter att ha varit mer eller mindre sängbunden i en vecka. Men fan vad njutningsfullt det kändes att befinna sig i sitt "rätta element" igen. Klirret av champangeflaskor mot varandra var som ljuv musik i mina öron. Haha.

Har haft en underbart underbar eftermiddag i staden, orkade inte så länge med det var skönt att komma ut och se lite folk. Råkade inhandla ytterligare ett par skor för att få min lilla del av den panikartade mellandagsrean. Nu ligger jag i soffan, utslagen efter att ha aktiverat mig. Jag har värk i kroppen, men det skiter jag i för jag känner mig så himla glad!

Räknar med migsjälv på nyår.
Puss!

Upp och hoppa

Mitt liv idag ser inte allt ut som det gjorde förut, och det är jag så glad för. Nu är det dags att sluta klaga över dom där jävla ärren. Det går inte att gå tillbaka i tiden och ändra på saker, gjort är gjort. Livet går vidare. Det är ju helt sjukt att man ska må dåligt så här lång tid efter det som varit svårt. ÄLTA, kallas det och man blir knäpp i huvudet av det.
Idag bestämde jag mig för att sluta ligga hemma och tycka synd om mig själv, jag är så himla trött på självömkande. Ingen mer hjärnhinneinflammation för min del (i alla fall ingen hardcore vila, blir ju bara ännu mer "sjuk" av sånt), men farmför allt INGA MER BITTRA TANKAR. Saker och ting kommer att lösa sig, det som händer det händer och man är inte mer än männsika, lika bra att sluta älta gammal skit.


Firar med en hipp bild jag hittade på mig och Patrik från Jennys födelsedagsfest.


ps: nu när jag tänker efter så var det här kanske världens största EMO jag-dog-men-återuppstod inlägg, men vad gör väl det när man försöker leva på peppen. hejdå!

...

"Det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse"

Fyfan alltså, det är verkligen så.

...

HEJ JAG HETER DICK
DET BETYDER KUKEN PÅ ENGELSKA
MEN SKIT I DET DU

Allt i ett

Hej Johan!

Vi borde kasta ut dåligt omdömde-unisex trosan ur vårt sortiment tycker jag.
Som testperson har orken att använda den tagit slut, och mitt liv börjar mest lika en cirkus.


Rösa om förslaget?
Puss!

GOD JUL

GOD JUL FRÅN MIG OCH GRISEN!

Nu ligger jag i min säng och är trött som fan, men inte ska det sovas riktigt ännu. Jag fick öronproppar av pappa i julklapp, så att jag ska slippa höra honom smaska vid matbordet. Verkligen omtänksamt. Fick många andra fina julklappar också, massvis med strumpor och strumpbyxor, en kjol, självmordskaninen-bok, eltandborste, almanacka, deo, örhängen, cash och lite hudvårdsprodukter. Smått, gott och gött.

Nu är det dags att sova med hopp om att må bättre imorgon. Vill inte vara en klump. Vill upp och dansa.
Puss!

Min lilla rosa katt

Mitt i nattens ensamhet fick jag fint besök av den lilla rosa katten. Det är en hemlig katt som kommer och håller en sällskap när man är ensam.
Den försvinner om någon annan kommer in i rummet, då kankse den har gömt sig bakom kudden, eller i ett veck i täcket.

Kändes så konstigt att vakna upp i ett vitt tråkigt sjukhusrum på julafton. Klockan visade halv sex och min lilla rosa katt var borta, istället stod där en sjuksköterska med en febertermometer i handen. Jag tänkte att "det här är inte sant, det får inte vara sant", men det gjorde ont i armen där kanylen satt, och det var sant och då tänkte jag istället "KUL KUK JUL", och somnade om.

När jag vaknade igen var klockan åtta, och dags för medicin. Jag måste tagit tabletterna i sömnen för jag minns inte mer förrän någon timme senare. Inte en jävel som sa god jul, inte en adventsljusstake i fönstret, inget annat än en grå himel där ute, en torr macka på en bricka. Mackan var vörtbröd, ett försök till jul, men ett misslyckat sådant.
Jag åt den och somnade om.

Vaknade igen vid tio och kände mig bättre. Ville åka hem men kroppen orkade inte riktigt med en förflyttning ur sängen. Jag tittade ut genom det smutsiga fönstret på det förbannat gråa där ute. Fan. Vände huvudet åt vänster istället och fick min första "bekräftelse" på att det faktiskt var julafton, en almanacka hängde där på väggen och det stod "24e December 2007 Julafton". Bredvid hängde kyrkans broschyr där det stod nåt i stil med: ringt detta nummer om du håller på att dö och snabbt vill ha en präst. Okej, peppande. Tack.

Jag sov vidare tills en läkare plötsligt stod vid min säng och bad mig stå upp. Han tittade hur jag gick, klämde på min nacke och sa att han inte orkade mer. Jag kunde likagärna åka hem och vila där.

Nu är jag hemma, och mår helt okej. Jag är hungrig hela tiden, och vill hitta på rolika saker fastän jag inte riktigt orkar. Nu har jag hunnit fira lite jul tillsammans med min familj. Jag har fått en kanin-bok och massor av svarta strumpor. Känner att det är dags att äta mer julmat, det gäller att passa på..
Nästa år ska jag önska mig en ny kropp.

Jag undrar var min rosa katt är nu.

Julfest på båten


Hittade två underbara bilder på djungeltrumman.se från vår julfest igår. Förstår inte varför jag har så svårt att hålla mig i skinnet när det är redaktionsförfester, nya bekantskaper och ehm... gratis öl. Det var en väldigt trevlig tillställning i alla fall, i goda vänners lag med julklappar och kexchoklad under granen. För övrigt kom nya hemsidan upp idag, minst lika bra som innan fast massor av nya spännande grejer, med andra ord: BÄTTRE. Bra jobbat pojkar, bra jobbat alla! Dessutom finns vi numera i sthlm och malmö. Klart man ska fira. Klart man ska vara bakis idag.

Fintsnyggtbrabättrebäst

Hej.
Jag undviker att blogga om gårdagen och väljer därför ett halvintressant ämne som är: min besatthet av såkallade "skönhetsskavanker".
Visst är det väl så att det är nåt av det mest fantastiska med människor, alltså det där lilla som kanske inte är helt rätt men gör en person så mycket vackare och mer speciell. Känslan av att lära känns någon annan så väl så att man får chansen att hitta det som gör personen ännu finare är ju nåt av det bästa som finns.
Känns som en typisk "fotonörds"-grej att haka upp sig på sånt här, och om det nu är det så får man väl bara erkänna att man tillhör den skaran.
"ÅH, LÅT MIG FOTA DIN HÖGRA SKINKA, DU HAR ETT SÅNT FANTASTISKT HJÄRTFORMAT CHOKLADFÄRGAT FÖDELSEMÄRKE DÄR!"
*suck*, men ack vad det är njutningsfullt. haha.

Mina favoriter är:
- stora födelsemärken som sitter på roliga ställen.
- ärr med spännande historier bakom sig
- tår, fingrar, näsor och annat som hamnat lite snett.

okej, sista punkten går att tolka lite som man vill och är kanske svårförklarad, men ja.

drug dealers and gayguys

DOM JAG GILLAR GILLAR INTE MIG!

Tack gode gud att det finns annat här i världen, som mat till exempel. Och musik. Och skor. Och sanningen om att snövit egentligen hade 12 dvärgar...

fulheten.com

Jag älskar min mage

Känner mig som världens tråkigaste människa just nu. Illamåendet har kommit tillbaka, det är nästan så att jag hoppas på vinterkräk så att det går över snabbt men jag är inte vinter-kräk typen, jag är magkatarrs-typen. FY FAN vad segt det är ibland.
För en gång skull är jag glad att jag sover ensam, det är jobbigt att må illa tillsammans med någon annan.
Kommer ihåg första gången jag blev sådär spy-dålig och min dåvarande pojkvän inte fick röra vid mig när vi skulle sova. Det slutade med att jag låg på soffan för att slippa all form av närkontakt, och han blev nästan sur för att han inte fick ta hand om mig när jag mådde dåligt.

Vem vill mysa när man mår illa liksom? Inte jag.

Godnatt.

ps:
Varför har inget berättat för mig att det snart är julafton?

0357

Jag är fan förpackad för att skriva om alla emo-känslor som just nu rusar igenom min arma kropp. haha.

VILKEN KVÄLL. jag är verkligen den ensammaste människan i hela världesn just nu tror jag, uh.

Fyllan började efter vegan straight edge julbordet som faktiskt inte fick mig att lyfta på hatten överdrivet mycket. Gott var det, men SÅÅÅ gott? Njaeee? Veganskinkan var god i alla fall, men "sillen" uäk. Niklas är dock min kära kära vän och jag beundrar han och hans vänner som jobbat så mycket med den här trevliga kvällen. Efter julbordet började alkoholförtäringen. Trodde inte jag skulle bli full men oooooooh så fel jag hade. Jag och Peter hade ensamförfest med duchande och bajsande hemma hos honom för att sedan bege oss till årets hemmafest. På festen var det högstadiekänslan och massa bekanta ansikten. Jag förvånade mig själv genom att vara torrboll. Ville vara rolig men icke, ville vara party men nej. Tio minuter innan hemgång slog fyllan till, efter att jag hittat en GHB-på verkad snubbe på vägen mot spårvagnen. Halva kvällen gick åt att få honom att överleva, eller jag vet inte men MODERSKÄNSLOR HERE WE COME. Hatar folk som inte bryr sig, tänk när man sjläv ligger där en vacker kväll.


Det värsta/bästa med kvällen var du du du du du, du är alltid så jävla bäst och sämt. Jag hatar dig för att vi delat så mycket, och älskar dig för att jag måste. Önskar att jag kunde sluta byr mig, eller i ala fall sluta vara så dum.
HEJ KOM OCH SÄTT DIG HÄR.
NEJ.
JO.
NEJ.
OKEJ.
KYSS KYSS.
VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED?
JAG VET INTE.
OKEJ.
OKEJ?
OKEJ.
HEJDÅ.
OKEJ.

Jag hatar dig för att du gick då, och du gick nu och för att jag aldrigmer kommer få känna kärlek eller närhet. EMO, OJOJ. Men det är fan sant.
VARFÖR RAGGAR INGEN PÅ MIG?
Hade jag varit kille hade jag fan varit kär i mig. du förstör mitt liv.

Godnatt.

Virrvarrinlägg

Efter att ha spenderat nio timmar om dagen i fjorton veckor framför en varmluftsfläkt börjar man minst sagt torka ut. Har försökt motverka detta genom att använda lypsyl var tredje minut dom senaste veckorna, och smörja in mig i massa feta krämer. Jätteäckligt tycker jag, men vad gör man? Igår fick jag i alla fall nog. Mina läppar var då inte bara torra, dom hade börjat spricka, svullna upp, och ville vandra ut med sin rosa ton och fnasighet i halva ansiktet. Mardrömmen med andra ord, och det tänker jag in tillåta.
Efter jobbat mötte jag upp mamma i stan, så fort hon såg mig utbrast hon:
- HERREGUD, LÄPPFÖRSTORINGEN BLEV INTE RIKTIGT SOM DEN SKULLE ELLER? PAMELA ANDERSON, HA HA.
Jag svarar med gråten i halsen att jag aldrig mer kommer få ett hångel, och plötsligt var allting glasklart. Livet passerade i revy framför mina ögon, jag såg mig själv bli gammal, ensam, inga barn eller barnbarn som kom med pepparkakor på lucia, aldrig mer få somna in på någons arm, alltid vakna ensam.
Mamma verkade tänka precis samma tankar som mig att hångel&hälsa kommer föra pengar&jobb på topplistan.

HEJDÅ JOBBET, NU SES VI ALDRIG MER.

a lively lass FFF!

Planerar att bli rolig/hurtig/käck/party igen inom en väldigt snar framtid!

PUUUSSS!!

ps: illustrerar detta med några bilder som förhopptingsvis bidrar till ett litet leende, om man har tur och är in the mood så kanske ett vrålskratt.


fulheten.com

Pip-gubben

Det är en gubbe som "hänger" vid Hedens busshållplats. Jag ser honom nästan varje dag när jag väntar på bussen. Jag känner honom som pip-gubben, inget mer. Han är läskig, fast ändå inte. Han är sorglig fast ändå inte. Han är ensam, fast ändå inte. Svårt att avgöra om han är läskigt påtänd eller lider av någon konstig sjukdom. Han har en pipa, den verkar vara hans käraste ägodel, har aldrig sett honom utan den. Idag när jag kom till busshållplatsen stod han i en sjö av tändstickor, säkert två-tre askar som var utspridda på marken runt honom. Alla halvtända, och jag la märke till att hans pipa hade gått sönder. Hela pipan var tejpad till max, men trots det ramlade den hela tiden i två delar efter två skakiga bloss. Därav den enorma mängden tändstickor. Det var en grym syn för ögat.
Han måste stått där sjukt länge, och efter ett tag tappar han pipan för vad som skulle bli sista gången. En av delarna rullar ur hans synfält och han blir märkbart förvirrad, försöker röka ur bara en av de två delarna men bränner näsan.
Jag ser hur han går med vridna, haltande steg därifrån, och jag tänker att jag hoppas att han ska hitta lite värme någon stans.
Efter fem minuter är han dock tillbaka, han har köpt en ny budget-pipa. Det gör lite ont i mitt hjärta samtidigt som jag kommer på mig själv med att nästan flina, det ser ju faktiskt väldigt roligt ut när han ställer sig precis där han stått tidigare, i mitten av alla använda tändstickor och börjar om på nytt, men nu när en ny pipa. När bussen rullar iväg så har han inte fått tänt den nya pipan heller, och jag undrar hur många tändstickor som kommer ligga där imorgon. Kanske ett helt hav?

HERREJÄVLAR VAD JAG ÄLSKAR BRÖLLOP *HOSTHOST*

Blogg-gnistan håller på att slocka nu, och jag vet inte riktigt varför. Tänker för mycket kanske? På sånt som man varken kan eller vill dela med sig av. Dessutom känns vissa ord för enkla och allting blir bara fel om man skulle göra ett försök. Att tänka för mycket gör att man inte orkar skriva eller ens prata. Haha, kommer bli värsta döv-stumma bruttan om jag ska fortsätta såhär. EMO.

Borde dela med mig av förra helgens festligheter, men vad finns det att säga? FOLK BLIR FULLA OCH KÅTA NÄR DET ÄR BRÖLLOP, DET ÄR ETT FAKTUM. Dessutom gör dom dumma grejer;

- att glömma bort vad man ska säga i sitt tal som man filat på det senaste halvåret för att man av nervositet druckit sju fördrinkar istället för en.
- att försöka kyssa/hångla upp en nära släkting känns aldrig speciellt passande, men det inträffar tydligen på bröllop.
- som att gå hem med sin bästa väns nyblivne mans lillebror som är en svinpackad 18åring då man själv är 32 tjock, dum i huvudet och lider av nåt konstigt slags bekräftelsebehov.
- bli desperat singel när sista låten spelas förgäves försöka hitta någon att bjuda upp, för att till sist ställa sig på en stol och skrika "är det inte någon som vill gå hem med mig?!"
- knacka någon på axeln efter halva tryckaren och fråga "ska vi dansa?"
- att försöka ragga upp en annan nära släkting
- att försöka hångla upp en tredje nära släkting
- att bli den som inte får plats i taxin på väg hemåt och ensam bli den som pank och jävlig tvingas promenera med sina högklackade skor i handen över stockholms gator

Jag säger då det.


ps: Max Martin var där, och det var ju lite kul i alla fall

...

I brist på ord efter en hård helg så bildbloggar jag istället:

http://jagharenkompis.blogspot.com/

Är snart tillbaka på banan!

Goodnight öh


fulheten.com

Panikshopping

HELLU.
Ska ju på bröllop på lördag, och klädpaniken börjar komma! Spenderade hela gårdagen i stan för att hitta en klänning att ha på mig. Hur svårt ska det behöva vara? Varför är det alltid så att när man verkligen behöver nåt så är det omöjligt att hitta. Känns som jag gått igenom alla affärer i hela Göteborg och för varje misslyckat besök i ett provrum så sänkte jag ribban. En kvart innan det var dags för stängning var jag på en nivå där jag lätt hade kunnat dra på mig en genomskinlig kroppstrumpa om någon skulle sagt att den var fest.
Eftersom jag legat utslagen och brutalt bakfull i soffan hela dagen idag på grund av vilt födelsedagsfirande halva natten så har jag inte haft chansen att kika ner i gårdagens shoppingpåse. Alldeles nyss bestämde jag mig för att det var dags, jag fick en smärre chock när jag insåg vad jag fem minuter innan stängning köpt i ren panik.
Jag kan inte ens skylla på att jag var full.

Free at last

Är så jävla packad.
Kan inte ens skriva nån värd lista utan felstavningar.

Har skrvi om det här ttyp 5 gpnger och det blur ändå inte rätt. suck


Emmeli påstod att jag försökte ragga upp taxichauffören, så jävla trAgiskt ju. hhaha... hoppas inte att dt stämde, jga hatar ju kärlek, jag hatar sex, jag hatar män. uuh. jah är full. nu är fina. tackhej

Being an adult dick

När min arbetskamrat berättade att en av våra bekanta skulle bli pappa var min instinktiva reaktion att upplysa om ett preventivmedel som kallas, kondom.

När jag kom på mig själv så skämdes jag lite över min pretto-reaktion över den glada nyheten, jag gratulerade, och sa att jag bara hade skojat om det som alldeles innan hade flugit ur min mun. Känns bara så konstigt när folk runt omkring en börjar skaffa barn, i alla fall dom som är yngre än mig. Ni som passerat 22 - visst, kör på, kör på om ni vill!
Jag bor fortfarande bor hos mamma och pappa, och röker cigg för att se cool ut.

påminnelse till mig själv:
*måste växa upp*


Sedan gick jag hem, tittade på förlossningskliniken och grät lite fina moderskänslo-tårar.


fulheten.com

Två frågor till gud

Idag kom det fram en tant mot mig, hon omfamnade mig i en hjärtlig kram och sa att jag sjöng så vackert på gudstjänsten i kyrkan. Sedan skulle hon klappa mig över kinden, men av någon anledning "missade" hon, och råkade istället stoppa in sina fingrar i min mun.

1. Sjunger jag i kyrkan?
2. Varför hennes fingrar i min mun?

...

Förlåt mig men mitt förra inlägg är bara så: HA HA HA.

05.18 - minnen från förr

Och där låg jag, helt naken på golvet i ett pojkrum som jag aldrig borde besökt, och önskade mig verkligen bort någon helt annan stans. Inte ens på skoj kunde jag förstå vad det var jag sysslade med, varför jag hade viskat, "hem till dig, eller till mig" i det där örat för att sedan bli till den största förödmjukelse i min historia. Nu låg jag ju liksom där, nyknullad utan känsel i benen, ryggen och rumpan, sämsta ligget någonsin. Kommer knappt ihåg mitt eget namn, och ännu mindre hur jag hamnade med en på ett kallt pojkrumsgolv med en gitarr mellan benen. Som om någon skulle förbarma sig och sjunga en vaggvisa. "VAR ÄR MINA KLÄDER", vrålade jag. Du skrattade, pekade på mig där jag låg, och svarade att jag inte skulle väcka dina föräldrar. Sedan kastade du till mig ett tre dagar svettigt linne som jag lyckades dra på mig fortare än ljuset. Det skavade mot mina bröst, men nu var allt lite mer som vanligt igen. Jag var tillabaka som den påklädda tråkiga kompis-tjejen, där jag trivs bäst. Nu gällde det vara att skapa en minneslucka som var stor nog att trolla bort så gott som hela den här kvällen för alla som varit inblandade. Nu gällde det att förtränga ditt skrattande och pekande.
Innan jag skulle somna lyckades jag få tag i min mobil, som tack och lov inte hade ramlat ut fickan den här brutala fyllekvällen. "1 nytt meddelande" stod det, och jag läste fastän allt var som i en dimma.

Plötsligt var allt klart framför mig, och det stod, "EJAN, VART TOG DU VÄGEN?", jag ställe mig själv samma fråga. VART FAN TOG JAG VÄGEN? Varför kunde du inte frågat det innan jag klev in i den där taxibilen? Varför är det alltid försent för att ställa allting till rätta och ångra sig? Och, varför, varför måste man låtsas som att man är en jävla sten?

När jag gick ut från din port bakfull som ett svin morgonen därpå såg jag att du bodde granne med min farmor.

<3

Kärlek är när ens mamma storhandlar på Netto, och samtidigt köper en present till en i form av ett par rosa trosor med apor på.

Jag älskar dig lilla mamma.

HEY

Idag hade jag min första på-riktigt lediga dag från jobbat på 12 veckor. Den spenderade jag i staden tillsammans med Emmeli, min syster, i jakt på en klänning till bröllopet nästa helg. Självklart så hittade jag ingen klänning men jag kom nyss hem med två par skor. Typiskt.

Big in Partille

Mitt nya "intresse" ska bli någonting som inte har med klagan att göra.

Typ:
- Börja följa förlossningskliniken slaviskt
- Börja sjunga opera
- Bygga en låtsasbror i mänsklig storlek

Förlsag?

ps:
Önskar att jag var byxmyndig på 80-talet.

Då var kaffet kallt också


Jaha, tack så jävla mycket. Tack för att du vägrar förstå när jag säger att jag är ensam och rädd för vargen. Istället blir du avundjuk för att jag aldrig kommer gifta mig. Det är då jag exploderar, och du får se den där sidan av mig som du aldrig sett förut, den som är varken hård eller mjuk. Du får se den där sidan som inte är någonting mer än raseri över all smärta vi ska kosta varandra. Jag tycker det är pinsamt att tappa kontrollen, att nästan bli en varg precis som du. Du orkar uppenbarligen inte lyssna på mitt tjat eftersom du har proppat in massor av godis och pizza i öronen. Du går med hårda steg, smäller igen dörren så att någonting går sönder. Du måste vara farlig, du måste vara en varg. Det spelar ingen större roll vad du är, för kaffet har ändå hunnit bli kallt.

Ännu en dag är över, och jag undrar vart du tog vägen när du bara gick offline i mitt liv. Jag undrar vem jag var innan jag mötte dig. Ibland minns jag att jag var stark. Jag minns en hund som var ute på långa promenader. Jag minns inga vargar. Jag minns att jag tyckte om mig själv. Men ibland minns jag ingenting alls, och jag får en känsla av att innan någon annan byggde upp mitt liv med tvivel och rädsla så var jag bara ett grått korn, ett räkskal i soptunnan, en kall kopp kaffe, kanske rent av kaffesump.

Jag vet att jag tänker fel när jag tänker att du gjorde rätt som tog emot all skit som andra gav dig, och delade med dig av den till mig. Jag skyllde allt på åksjuka när jag kräktes i diket av skuld över att inte ha kunnat rädda dig innan du förstörde mig. Jag borde inte prata om kaffe i olika former, men hellre det än våld och likgiltighet. Jag borde sluta tänka tillbaka och ställa frågor som jag ändå aldrig kommer få svar på. Jag gjorde aldrig något fel, jag ville bara bjuda dig på fika.

Fibes oh fibes


Nu är jag lite trött på er killar och tänker sova.
Men håll utkik efter nya pressbilder på ett grymt band gott folk.

Tack gode gud för sånt här

Vad som gör en dag riktigt värd:

Att promenera i stan påväg hemåt efter en riktigt seg dag på jobbet och se en superbimbotjejes löshår blåsa av huvudet och bort bort. "HA HA", säger jag åt sånt. Det gled bara längre och längre ner, släpade längs gatan efter henne men höll sig fortfarande fast med hjälp av trassel och en hård hästsvans, och plötsligt flög det bara där i blåsten. Min dag blir på nåt absurt sätt fulländad av sånna här händelser.

*kräks*

Inte ens om jag mötte mitt livs kärlek idag skulle jag kunna sumpa det jag och datorn har tillsammans.

Ett gött liv

Att jobba heltid och samtidigt försöka driva ett företag, umgås med sina vänner och utöva ett intresse går inte riktigt ihop. Speciellt inte när man saknar både körkort och bil och bara en vanlig arbetsdags resetid med västtrafik tar nästan tre timmar.
Imorgon är det fredag och jag funderar på att fira det genom att föreställa mig alla jag möter nakna.

Äta, jobba, sova, äta, sova, jobba, jobba, sova, äta, bajsa, sova, jobba.

S U C K

jag och Jenny sitter på en bänk och väntar på bussen.

Jenny: Någons mobil ringer!
Jag: Nej, det är bara min mage.

Bitterfitta möter ironi



Om att inte lyssna på andras råd:

"Tolv år gammal tog Evelina sitt första foto på en av Gran Canarias sandstränder. Väl hemma i Sverige igen framkallades en av dom mest skrattretande turistbilder som har tagits, och familjen konstaterade att om det var någonting hon inte skulle syssla med så var det foto. Idag frilansar Evelina som fotograf med diverse olika fotoprojekt, men håller sig så långt borta från charterbilder som det är möjligt. När hon inte hänger med sin kamera, eller jobbar som industriarbetare dricker hon mer än gärna en kopp kaffe eller öl i goda vänners lag. Hon ägnat också alldeles för mycket tid åt att beklaga sig över kärlek, krämpor, värk och andra vardagliga saker som gör de unga, annars så underbara åren till en pina. I det här nummret av People har Evelina fotat och intervjuat härliga människor i Göteborg."


Jaja, det var väl kul.

...

Funderar på att leva resten av mitt liv på närmaste toalett.

it's all about love


Vi börjar skriva lappar till varann?

Idag har jag inte varit så farligt emo som igår utan lite mer lagom. Det är lika bra att inse att man kommer leva världens tråkigaste svensson-liv tills man gör någonting åt saken. Jag har bestämt mig för att jobba kvar på lagret tills i Januari, sedan drar jag till Thailand. När jag kommer hem så lovar jag mig själv att välja en väg och sluta vara en sån pussy. Dans, sömn och kärlek. Klart slut.

Världens bästa EMO-inlägg

UUUUH! Jag är så sjukt nere! Allt är så deppigt, grått och åt helvete just nu. VARFÖR HÄNDER DET INGENTING BRA? HUR LÄNGE SKA MAN BEHÖVA VÄNTA EGENTLIGEN??? Allting har verkligen gått dåligt det senaste, och idag kom den där goa droppen som fick min bägare att fullkomligt svämma över. Jag hade nog behövt slå någon, men det är elakt. Är dessutom rädd för att gå utanför dörren med risk för att ramla och bryta benet, eller bli påkörd med min tur.
I fredags kom hemsidan upp, och det var verkligen peppen för mig! Anledningen till att den var uppe redan i fredags fastän den inte är helt klar beror på att nya nummret av People kom ut då, och jag är med där i. ROLIGT VA!? Nej, inte ett jävla dugg. INTE ROLIGT ALLS! Självklart hade dom glömt bort att skriva ut min hemsideadress fastän vi haft värsta mail-kontakten angående den och att dom absolut vill kunna hänvisa till min hemsida. BULLSHIT. fucking jävla kuk bullshit. HUR KAN MAN MISSA/GLÖMMA NÄR DET VARIT "PÅ TAPETEN" SÅ LÄNGE?? Dom andra som fick såklart sina hemsideadresser utskrivna, men inte jag. Självklart inte jag. Jag som hade jobbat på så för att få allt klart i tid. Höll modet uppe hela helgen fastän jag egentligen blev så himla ledsen, och nu erkänner jag det JAG BLEV SÅ HIMLA LEDSEN OCH BESVIKEN PEOPLE!

Och idag gick jag in på pressbyrån efter en skitdag på jobbet med äcklig lunch, och bajsväder. I hyllan står nya Kamera&Bild och jag bläddrar igenom nummret eftersom jag hört att Camilla i mitt lag tog ett pris och jag gärna ville se hennes bild. Upptäcker till min stora fasa att killen jag legat och fajtats om förstaplatsen med dom senaste etapperna tagit hem hela skiten. Segern säkrade han med en ful bild dessutom. Förlåt Johan, men bitterheten tar över min kropp och mina skrivfingrar. GRATTIS.

Om jag ska beklaga mig över allt det andra så kommer det här inlägget bli oändigt och ni kommer hata mig som den största bitterfittan någonsin om ni ens orkar läsa klar så jag skippar det.

Nu fattas det bara att jag får veta att jag har klamydia eller nåt.
Fast just det ja, ligger ju inte.

!!!

Trodde precis att jag gjort mitt livs tabbe. Trodde att jag lyckats radera alla Fibes oh fibes pressbilderna jag tog här om veckan såhär en timme innan jag ska träffa Edvin och han ska få se resultatet.
Mitt hjärta frös verklige till is. Hatar den känslan.

ÄNTLIGEN

http://evelinahultqvist.se

Kolla in.
Nästan klar. DAGS FÖR DANS.

Brunt Bajs Brunt

Varför verkar det som att alla gillar den gamla blonda Ejan bättre?
Ge mig en chans för fan, jag är fortfarande samma Ejan, om inte bättre!

Jag tycker i alla fall att det blev fint.

...

Jag menar inte att vara självgod eller nåt men,
hade jag varit kille hade jag absolut dejtat mig.

Att dricka te

Igår hade jag och en vän en mycket intressant disskusion gällande fenomenet "att dricka té".
Han hävdade bestämt att det så gott som alltid var en lite diskretare form av knullinbjudan, och att inget té skulle förekomma. Hans erfarenheter sa att dom gånger han blivit inbjuden på té så hade det varit max tio minuter påklätt från det att man kommit innanför dörren.
Jag däremot envisades med att det visst finns folk som bjuder på té, och då verkligen bjuder på té! Han skrattade mest åt mig när jag började spekulera i ifall det kunde ha att göra med att jag;
1. Inte var knullvänlig nog
2. Utstrålade att jag tycker väldigt mycket om té
3. Har vänner/ragg/bekanta som tycker väldigt mycket om té
Sedan började jag fundera på vad jag själv haft för avsikter då jag bjudit hem folk på diverse drycker, och insåg att jag verkligen är den torrfitta jag räds för att vara. Säger jag té/kaffe/vin whatever så menar jag det - och inget annat.
Skrattretande nog så behåller jag gärna kläderna på in i det sista. Tror aldrig att jag knullat i samband med "en kopp té", eller i alla fall så har jag hunnit avsluta min kopp innan det är dags (och då på mer än tio minuter)!
Jag drar därför slutsatsen att té är en god och social dryck som betyder väldigt mycket mer än sex, i alla fall för mig och dom flesta som jag umgås med.

Tack gode fan för det.

DAGENS OUTFIT!


Kändes verkligen rätt i tiden, och kombinationen är väldigt nyskapande. Lite finare svarta skor till tracksuit, och en pälsmössa som pricken över i:et.

Mössa: Morfars gamla
Glasögon: Diesel
Halsduk: Från egypten
Tracksuit: Second hand
Skor: Present från mamma

HA! Fan vad det här kändes som en bitchslap i ansiktet på alla härliga modebloggare!

Kära vänner och gott folk

VARFÖR KOMMENTERAR NI INTE LÄNGRE?
DET ÄR INTE ROLIGT ATT BLOGGA UTAN ER!

Jag kanske borde inse att det inte heller är roligt att läsa emo-inlägg om kärleksproblem eller ingenting alls.
Jag borde ta mig i kragen och göra någonting vettigt. Jag borde börja leva för då kanske jag har nåt spännande att blogga om sedan.

nosebleed on the dancefloor

Fattar inte vad jag tänkte med i fredags. Min klubb-abstinens var så stor att jag inte tog någon hänsyn till hur dåligt jag mådde. Såhär i efterhand förstår jag att man är dum i huvudet om man dricker sex öl på febernedsättande, och är vaken i över 24 timmar för att få dansa och se människor med hopp om att inte må sämre när man vaknar morgonen därpå! Om man vaknar morgonen därpå vill säga. Å andra sidan var mina bihålor så gott som förlamade efter den öl-kuren, febern var borta och jag kände mig som en ny människa. Ångrade dock mitt tvångsmässiga beteende när jag låg i sängen på lördagen.

Vid två tillfällen gav han där uppe mig tydliga tecken på att det var dags att åka hem, men inte fan lyssnade jag på dom.
TECKEN NR1. Mina strumpbyxor går sönder innan jag ens hunnit komma halva vägen till förfesten (mardrömmen för alla tjejer som inte är emo)
TECKEN NR2. Jag snyter mig och plötsligt har jag blod i hela ansiktet. Sjukt läskigt.

Väl i kön till the eye mådde jag som en gudinna på alkohol och värktabletter, och när jag skulle uppge mitt namn till vaken som kollade listan så gick ljuset om varför jag genomliditit kvällen upp för mig! På listan stod jag nämligen inte uppskriven som, "Evelina", inte heller "Ejan" som jag vanligtvis gör, och jag kände mig förvirrad i några sekunder. Vaken (som jag vet känner igen mig) sa att hon inte kunde släppa in mig om jag inte kunde uppge hela mitt namn och efternamnet räknades inte.
Plötsligt gick det upp för mig att jag lovat Fredrik att förgylla dansgolvet genom att komma iklädd min kompis guldbodyn, därför var det självklart att jag stod uppskriven som "EVELINA GULDBODY". Herregud vad det gjorde min kväll! och jag kommer ångra mig natt och dag att jag hade på mig en jävla svart klänning och bröt mitt löfte.
En vacker dag... eller rättare sagt, klubbnatt, så lovar jag dock att jag ska leva ut mitt löfte om scen-dans iklädd bara guldbody.

FREDRIK ÄR FEST.

!!!

Herregud vad jag hatar människor, eller i alla fall mig själv. Jag är helt iskall i bröstet just nu bara för att jag legat vaken och ältat alla gånger jag gjort bort mig för "fel person" i flera timmar. Varför tänker jag ens tillbaka på saker som har varit??? Gjort är gjort, och det är ingen som hatar Ejan förutom Ejan. Var kommer all osäkerhet ifrån? Har jag kommit in i någon kris? Jag vill ha tillbaka mig själv som jag var förut.

VILL EGENTLIGEN SKRIVA OM MUSIK MEN JAG VÅGAR INTE.

X

Som vanligt när jag har för mycket prat om ingenting så blir det heller ingenting.


photo by: shagagraf / unresponsive @ deviantart.com

Eeh

Det enda jag lägger pengar på nu för tiden är mat, läkarbesök och mediciner. Det är SJUKT!

Försökte mig på att vara lite vitsig där, men det kändes ju sådär skoj.

...

Men guuud!
Såg precis en bild på en snubbe som sög av sig själv. Blev fruktansvärt illa till mods.

Det här är en dejt

DET HÄR ÄR EN DEJT.

Du förstår väl att det här är en dejt? Inte uttalat, men ändå. Du förstår väl att det här är ett kärleksmöte, och inte bara ett vanligt tråkigt möte? Du förstår väl att det finns en mening med att vi sitter här nu, och stirrar på varann som två dumma idioter. Du förstår väl det? Jag själv förstår ingenting, och ändå försöker jag förklara för dig. Du känner väl fjärilarna i magen? Visst fan är det en dejt. Det är det alltid. Det är det alltid när två vilsna själar möts för att göra "ingenting speciellt". Eller hur?

- Hej vad heter du?
- Men det vet du ju redan?
- Just det ja, förlåt.

Bara en enda gång nuddar din hand vid min, och den är kall. Jag sitter som vanligt som en stel pinne i andra sidan soffan och försöker prata om roliga saker. Jag kommer aldrig mer våga chansa. Jag kommer aldrig mer orka räcka dig min hand. Jag kommer aldrig mer kunna säga "jag älskar dig" till någon. Ändå önskar jag så jävla mycket att jag slapp vara ensam. Jag önskar det så intensivt att jag helt plötsligt ligger i din säng. Där trycker jag ansiktet mot kudden, och försöker komma ihåg doften av att vara två. Jag tänker att jag aldrig mer vill somna ensam - Att jag aldrig mer vill vakna utan dig, men jag tar tillbaka det fortfare än det tagit att tänka det.

Alla behöver någon, är det inte så? Hur mycket man än förnekar det så kommer det ändå sluta med att man spenderar natt efter natt tillsammans med fel person för att slippa känna ensamheten. Stackars jävlar, stackars mig.

Ett sandkorn


photo by: noahlee @ deviantart.com

100% ejan

Det enda jag skulle klara av i fredags innan fyllan var ett faktum var att stava till, "THE LIFE".

TEH LIFE.

...

Har nog den mest otippade "spelats mest i ipoden"-listan ever den senaste veckan.

1. Miss Li
2. Patrick Wolf
3. 50 Cent

Blir full i skratt av mixen, men ingenting går hand i hand.

blame it on the zipper

Alla ni som känner mig vet att jag inte är någon hejare på högklackat. I vilket fall som helst så tänkte jag ge det en chans till min kusins bröllop som snart stundar. Jag gav mig därför ut på klack-jakt här om dagen för att övervinna min rädsla, och komma ett steg närmare långa, snygga ben. Jag ville helt enkelt försöka bli lite kvinna, men tyvärr.

I min fantasi kunde jag se mig själv falla raklång inne i skobutiker fulla med folk som skratta åt mig, jag kunde så mig själv bli förväxlad för att vara transa, jag kunde känna hur mina fötter inte skulle få plats i dom små smala skorna. Trots det var jag målmedveten när jag började min runda. Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulla spräcka ett par skor! JA DET ÄR SANT, SPRÄCKA! Jag fattar inte hur det gick till, men då jag äntligen börjat känna mig lite bekväm så händer detta.

Skorna hade en dragkedja som plötsligt sprack upp. Min första tanke var "va!?! jag har inte sååå breda fötter", och att det var dålig kvalité. Aldrig att jag skulle erkänna att jag tryckt på mig ett för litet par. Sedan insåg jag att jag satt fast, och då kom paniken. Det högg till i mitt hjärta. Dragkedjan var uppdragen men uppsprucken tillsammans med skorna och gick därför inte att dra ner. Jag var fånge i min egen dumhet. Jag insåg att jag hade några val;

1. Ropa på tjejen i kassan, antaglige börja gråta henne i ansiktet och vilja dö av skam.
2. Försöka fly därifrån med skon kvar på foten, och begå min första stöld någonsin.
3. Slita sönder skon ännu mer och befria mig själv.

Alla tre känns ungefär lika pinsamma och jag vill inte ens erkänna vilket av dom här tre som min desperata hjärta tillslut valde. Suck. Aldrig mer högklackat, aldrig mer dragkedjor. ALDRIG MER ETT DÅLIGT FÖRSÖK TILL ATT VARA KVINNA.

Sing hallelulja!

två saker jag inte gjort sedan jag lämnade dig

1. sagt jag älskar dig till någon (nykter)
2. haft sex nykter

med ett undantag på punkt två, men det gjorde mig ganska rädd så det räknas inte.
dom är så hemska, känslor.

LIGG PLATT PÅ RYGG, SOM EN DÖD TORSK.

JAG VILL BARA DANSA!


Jag vill sluta tänka, fundera och analysera. Jag vill bara dansa!

fast jag kan skippa att se läskigt new rave ut, och lämna det till nattliga självportärtt utan tanke.
-
Mörkret faller alldeles för tidigt dessa dagar och ibland tror jag att jag kommit på svaret på min eviga fråga. Men lik förbannat inser jag gång på gång att, det finns inga svar - bara jävligt många frågor.

...

Känner på mig att det här kommer bli den värsta helgen på länge.

...

Känner på mig att det här kommer bli bästa helgen på länge.

Jazz Svanen

Idag är jag fruktansvärt bakis. Förstår inte att så lite alkohol kan förstöra en människa så mycket. Haha.

Blir nästan rädd när jag tänker på hur mycket jag kunde dricka förut, när jag levade mitt "andra liv" eller vad man ska säga. Dessutom blev jag sällan bakis på det här ovana amatörsättet. Jag vet inte vad ska ska skrämma mig mest. Mitt nya liv, eller mitt gamla.
Igår blev jag mer eller mindre full på två öl, fast jag fattade det inte riktigt. I somras kunde jag typ dricka en flaska vin och 2 öl - PÅ FÖRFESTEN. Läskigt.

Återkommer...

Jag vill inte ha ett blått öga / Gud vad jag ljuger

Jag vill inte vakna nyknullad med världens baksmälla i en föräldravilla någonstans i utkanten av Göteborg. Jag vill inte känna mig som 16 år igen när jag smyger ut genom dörren och vinkar hejdå till en jävla idiotkille för att slippa skaka hand med någon förälder som sitter och flinar vid köksbordet. Jag vill aldrig mer behöva dra på mig en luva på väg till bussen för att dölja gårdagens sminkning och håret som står åt alla håll efter nattliga berusade aktiviteter som man ångrar. Jag vill aldrig mer komma någon nära, om det så bara är för en liten stund.
-
Vi vaknar hemma hos dig, i din fina lägenhet. Staden där utanför är i rörelse, men inte vi. För första gången på väldigt länge så känner jag en svag känsla av att vilja ligga kvar, om så bara för en liten stund. Jag vill ligga kvar brevid dig och höra när du andas. Jag mår bra i det nuet jag befinner mig i, jag mår bra innan du slår upp dina ögon och ser mig. När jag tittar på dig känner jag mig svag. Jag trodde aldrig jag skulle känna, men du är fan den vackraste människan jag någonsin, någonsin sett. Plötsligt vet jag, att jag vill stanna här, och jag blir livrädd.
-
Det läggs en arm runt omkring mig, och jag slingrar mig ur greppet som en jävla orm. Du kan inte röra mig nu, för jag vill inte behöva längta efter nåt jag ändå inte kan få.
-
Jag vaknar osminkad, orörd och ensam i en lägenhet där ingen annan får lov att vara förutom jag. Jag öppnar dörren till balkongen och andras in det som finns där ute. Jag andas in alla andra människors känslor för att slippa känna efter vad jag själv vill. Jag röker en morgoncigg i fönstret med en kopp kaffe som enda sällskap. Jag vill inte behöva se någon i ögonen. Jag vill inte lämna en del av mig själv i någons föräldrahem. Jag vill inte vakna nyknullad och känna, "jaha, då var det dags åka hem".

Upplösningen kommer kanske imorgon istället?

Okej. Idag var det alltså dags för upplösningen på gårdagens lilla tvilling-spex på jobbet.

Folk pratade bakom min rygg, det var uppenbart. Jag undrar ifall dom diskuterade hur jag lyckats med både hårblekning, och hårförlängning på bara en kväll. Antagligen gick upp ett ljus för dom flesta, men allihopa var för stolta för att erkänna sitt "missag".
Den trevliga killen som jag pratar lite med hade kommenterat "mitt" vågade frisyrbyte till Emmeli igår, och inte ens till honom hade hon sagt nåt. Idag var det jag som fick skämmas när han spillde ut sitt kaffe då jag var tillbaka som om ingenting hade hänt, i min blonda naturligt-knullruffade hårman.

Jag kände i vilket fall som helst igen blickarna jag fick. Dom sa:
- OSS KAN DU INTE LURA?
Vi lurade dom så hårt, utan att det ens var meningen. Men ändå höll dom käften.

...

Alla människor tar saker och ting olika.
Jag tar det helst i munnen, med ketchup och senap. Tack.

what the hell do you think you're doing?

Sitter naken i sängen. Får gäster om en kvart. Jag borde klä på mig, fast jag vet att det hade varit uppskattat (i alla fall från en av gästerna) ifall jag öppnade dörren naken. Så roligt ska vi dock inte ha det. Nakenheten sparar jag tills nästa gång Jehovas knackar på. Jag vill bara krypa ner i min säng och sluta vara vuxen. Jag vill drömma om tonårskärlek, kyssar och platser som jag inte har varit på ännu. Jag tycker om att drömma om saker, för då kan man inte bli sårad. Man kan inte falla, man slipper att slåss. Jag kan fortsätta att vara kall när andra ser och hör.

1. Orkar inte umgås med mina föräldrars vänner och deras bäbisar.
2. Orkar inte vara trevlig och social.
3. Orkar inte äta middag.

Orkar ABSOLUT INTE sitta och låtsas som att det inte är ett riktigt jävlas AS bjudit hem sig själv till oss på middag.

-

Guuuud. Nu har dom kommit! Mitt hjärta slår dubbla volter hea tiden, och jag vet inte varför.
Nu får jag nästan dåligt samvete för det jag nyss skrev! Jag känner mig stel som en pinne, och svarar kort med ett leende på alla frågor dom ställer. Allting är jättebra, tjo och tjim!

Bäsisen spydde precis ner våran skinnfotölj. Urk.

Update

Idag åt jag någonting jag aldrig ätit förut, nämligen: veggo kyckling.
Smakade kyckling, såg ut som kyckling, och var allmänt kyckling. Till det åt jag kål och soltorkade tomater som jag varvade med en och annan "kungen av danmark". Sjukt äckligt.

-

Varför ställer alla läkare alltid samma diagnos efter cirka 3 minuter vilka symtom man än har? Jag kan inte minnas ett enda läkarbesök efter att jag fyllt 13 där inte läkaren fort som fan konstaterat att man lider av JÄRNBRIST.
Hade kunnat komma dit med en böld i röven, och jag hade ändå blivit järnbristförklard. Är så less på det! Ska man behöva lägga sig ner och dö i väntrummet för att få någon annan diagnos?

Spännande dag det har varit. Inte.

Brun page

Min tvillingsyster vikarierar för mig på jobbet idag. Jag ringde henne precis för att höra hur det gick att ta sig dit imorse, och hon berättade att "jag" redan fått ett flertal kommentarer om mitt vågade frisyrbyte.
Med andra ord: Hon hade inte sagt att hon inte var jag!?!?

HA HA HA.

Ska bli kul att höra vad folk säger när jag är tilbaka med mitt ljusa, långa hår imorgon och har skrotat den mörkbruna pagen.


...

Gude gud. Ge mig ett tecken på att inte alla killar tänker med kuken.

Smart drag

Åt lunch tillsammans med min ipod på hög volym idag. Sjukt asocialt men vad gör man när man har en värsta sortens smaskare vid bordet?

mest bittra sanningen av dom alla

Den bittra sanningen

En av mina favoritarbetskamerater är en brutal SÖRPLARE! Jag har nog aldrig hört nåt liknande! Nästan all energi under frukostrasten går till att lyssna och analysera sörplet. Fasar för den morgonen då jag inte kommer kunna hålla käften längre.
Det är ju faktiskt så, att även trevliga människor smaskar och sörplar.

Jag är dum i huvudet, men jag visar det inte.

Skittorsdag

Idag när jag kom hem från jobbet så var jag sur. Hade ingen aning om var den där surheten kom ifrån, men jag lyckades inte bli av med den! Sitter fortfarande och känner mig lite sur utan att riktigt veta varför.
Om jag ändå kunde skylla på nåt vettigt! Kanske beror det på dom där skorna jag borde köpa men inte har tid att hitta, eller den där flaskan vin jag vill dricka men inte kan dricka. Ytlighet deluxe. Eller så beror det på nåt helt annat som: trötthet, PMS eller att du inte dök upp lika perfekt som i min dagdröm eftersom du dök inte upp alls. Sur är jag i alla fall, och antagligen beror det på någon skitsak som jag inte ens kan sätta ett finger på. Antagligen beror det på ett tråkigt liv.

Min ljusglimt på torsdagar är dock relationsrådet i P3:s Christer. Jag gillar Christer varje dag, men just på torsdagar brukar det vara lite extra bra. Då får man lov att gotta sig i andra människors känslor och problem, och för en stund glömma sina egna. Eller ah, "gotta sig" är inte riktigt rätt uttryckt eftersom jag känner en instinktiv känsla av att vilja komma med goda råd till alla människor som ringer och mailar in.
Vad har jag att ge goda råd om?
- Bli aldrig ihop med någon som behandar dig som skit.

Eh.. ja.

Det roligaste på länge var då en kille hade skrivit in till en sexspalt, han var minst sagt i desperat behov av hjälp.
Frågan han ställde var,
- Ska även pungen föras in i hålet under samlag?
Svaret han fick var,
- Om plats finnes.


HA HA HA.

poetry hello hello

Det är lustigt sånt här med känslor alltså.

Jag saknar dig,
och du vet inte ens vem jag är.

okej, det där var kanske lite väl drama queen, ungefär som:

jag rör vid dig,
men du rör inte en min.

Då var detta sagt

Saker jag hatar att vara bra på:

- ATT KALLA FOLK VID FEL NAMN
- ATT INTE KOMMA PÅ VAD FOLK HETER
- ATT FÅ EN PLÖTSLIG ORO OM EN PERSON VERLIGEN HETER DET JAG ALLTID TROTT NÄR DET ÄR DAGS ATT SÄGA DENNES NAMN
- ATT STAVA/SKRIVA FEL NÄR JAG ÄR TRÖTT
- ATT STAVA/SKRIVA FEL NÄR JAG ÄR STRESSAD
- ATT INTE KUNNA ETT SKIT DÅ JAG GER MIG IN I SAMTAL OM MUSIK (och därför göra bort mig genom att säga nåt totalt misslyckat/fel)
- ATT INTE KUNNA ATT SKIT DÅ JAG GER MIG IN I SAMTAL OM FOTO (och därför göra bort mig genom att säga nåt totalt misslyckat/fel)

Det är sånt här man borde kunna rycka på axlarna åt, men för mig är det en sjukt jobbig grej. Jag kan må dåligt i flera dagar efter att ha begått en av dessa "tabbar". Jag hatar att inte ha kontroll, och rädslan för att göra eller säga fel är ibland så stark att jag avstår från att ge mig in i diskussioner där jag inte VET att jag från början är säker på allt som finns att säga. Sån här var jag aldrig förut. Jag var inte rädd för att misslyckas, eller göra fel utan såg det som en del av livet och ens personliga utveckling. Att man lär sig nåt nytt varje dag såg jag fram emot. I en del situationer där andra hade skrattat så vill jag bara skjuta mig själv i huvudet.

Jag har blivit en sån liten människa. En sådan som jag lovade mig själv att aldrig bli.
Självklart är det inte så här jämt, men känslan blir påtaglig ibland beroende på hur man mår och vilka man umgås med. ja.. då var det sagt och jag ska återgå till att vara oseriös och prata om olycklig kärlek och sex, för det är väl så folk vill ha mig.

I CAN'T HIDE MY LOVE FOREVER

någonstans finns den ju. eller hur? eller hur? eller hur?

Alla knullar alla, jag knullar ingen

Herregud vilken helg! Och då säger jag det inte med "tummen upp"-feeling, utan tvärt om!!! Har inte druckit en droppe alkohol, inte tagit ett danssteg (utanför hemmet), och absolut inte fått knulla med THE ONE. Jag som hade byggt upp sånna förväntningar om den perfekta helgen med bling och kärlek. Också får jag inte umgås med någon annan än sängen - ENSAM.
Nää usch, vad säger jag egentligen? Låter precis som alla andra kåta kärlekskranka jävlar. Jag är inte sån! JAG HATAR DOM. Fast egentligen är det nog jag som har problem. KONTAKT/NÄRHETSPROBLEM, och borde hata mig själv. Men det gör jag inte minsann! Mina problem är perfekta för alla dom som vill leva ensamma för resten av livet och ägna sig åt njutningsfulla aktiviteter som att lyssna på fågelkvitter och plocka blommor. Perfekta för en naturmänniska som jag.
Vem vil kasta bort timmar på ett stökigt nattliv, och trängas på nåt svettigt dansgolv till hög musik, när man kan bevittna naturens under? HA! Inte jag i alla fall!


Skjut mig, någon?

Dröm sköna sexdrömmar nu gott folk. Godnatt.

saturday sweets, jag vill bara dansa

Ligger hemma i soffan och gör mest ingenting. Mitt huvud känns som en stor degklump och jag vill inget hellre än att gå ut, se lite människor och dansa till bra musik!! Synd att jag missade The eye igår, lätt en av stans bästa klubbar om man vill tillfredställa dans-behovet. Grubblar över känslor som alltid lägger sig på fel plats, och allt det där man kommer på för sent. Jag önskar att jag var lite modigare. Jag fryser HELA TIDEN. Jävla feber.

Det finns inga enkla ord.

Här kommer i alla fall två av mina favoriter från ett par fotografer på dA.
Se och njut:


by: shagagraf @ deviantart.com

Hej fredag!

Eftersom jag mår ungefär lika bra som en sprucken ringmuskel, ett blödande magsår och en illaluktande flytning så skriver jag snabbt och kort.
Har legat i sängen HELA DAGEN med en blöt handduk över ögonen. Huvudvärken har kommit tillbaka, och jag är inte bara en tjugoåring fångad i en gammal kvinnas kropp, jag är nu också ett kolli som inte klarar dagsljus och beröring.
Gött liv.

Gud, tänk vad lätt allting hade varit om bara mina dagdrömmar kunde gå i uppfyllelse!

Hugo boss i klackskor

Min chef är en liten gubbig man i övre medelåldern med välputsade skor, fleace-tröja och pipig röst. Det är svårt att veta vart man har honom. Jag blir alldeles upp och ner varje gång han kommer förbi vårt rum. Han luktar dessutom precis som min farmor. Kanske samma hudkräm? Önsketänkande från min sida, sanningen är säkert mycket värre.
Varje dag flinar han lite, tittar in i mina myggfittor till trötta ögon och frågar: "Äruu bakfull eller?", sedan skrattar han. Jag vill alltid svara genom att skrika: "Nej jag är inte bakfull, för när fan ska jag hinna med att supa med dom här djävulska arbetstiderna!?!", men eftersom jag gillar honom så låter jag bli. Istället ler jag och ställer någon lagom viktig fråga som har med bildelar att göra.
Vart jag ville komma med det här har jag faktiskt ingen aning om, men imorgon är det fredag och det tycker jag är skönt.

Det är svårt att skriva nåt vettigt när man sover så lite som jag gjort den här veckan. Man har knappt tid, och när man väl har det så hänger hjärnan inte med alls, som nu ungefär.
Ingen idé att ens försöka vara roligt, vill knappt tänka på hur misslyckat det hade kunnat bli.
Älskar när ingenting händer.
Älskar inte.

-

btw. tog ett hederspris i kamera&bild tävlingen. kul.

pipipiiip

Stiger upp klockan 05.10, sms:ar alla i telefonboken:
"ÖÖH, ÄRE FEST ELLER?!?!"

Ja, det är sant.

a young girl very much the worse for drink

Fredag kväll på the eye slutar aldrig i min varma sköna säng, alltid någon annan stans än hemma. Men vad gör det när man får DANSADANSADANSA för en kväll. Sjukt bra var det (som vanligt).

-

HAHA. Måste förresten berätta en sån sjuk sak som hände igår! Alldeles för mycket alkohol gav mig självklart en härlig fyllehicka. Självklart är jag snabb med att fixa att glas vatten eftersom hicka = A THING I CAN'T STAND! När jag kämpar för fullt med att dricka allt vatten i glaset uppochner (alltså knyta-sko-posen utan att sitta på huk) så kommer det en jävla snubbe och försöker ställa sin öl på min rumpa!!!! Daniel frågade vad han höll på med eftersom jag inte märkte nåt för jag var så koncentrerad på mitt vatten och killen svarar: "Jag ska ställa min öl på bordet", varpå Daniel svarar: "DET ÄR INGET BORD, DET ÄR EN RÖV!" vad är oddsen att man ska bli tagen för ett bord liksom?

Skrattar varje gång jag tänker på det. Det är inte varje dag man bli förväxlad med ett bort. Har någon någonsin blivit det därut? HA HA.


ps: JA! jag är medveten om att jag har bullrester mellan tänderna

Håll käften!

Guuud. Jag kan inte säga det för många gånger - alltså, hur mycket jag HATAR när folk smaskar/surplar/mumsar/stönar vid intag av föda.

-

Hade en ny kille på jobbet idag, han var en smaskare. Eftersom jag sakta men säker börjar inse att det är mig det är fel på, och inte alla andra så flydde jag från lunchrummet snabbare än ljuset. *suck*

Jag har fått det från min mamma

Spottade tre gånger över axeln idag när jag såg en katt springa över vägen.
Trodde inte jag höll på med sån skit...

När hand möter rumpa

Förlåt till killen jag råkade nypa i röven på bussen idag. Det var så mycket folk och jag försökte bara fånga upp min väska som någon stötte till.
Hoppas det var mer skönt än obehagligt för dig.

Det är insidan som räknas

Min topp 3 lista över viktiga utseendemässiga egenskaper hos en man.

1. MANLIGA HÄNDER (inga små lena, prinskorvsfingrar, tack)
2. FIN HY ("fin hy" är ganska svårtolkat, men jag tror att alla ser någon slags bild frånför sig?)
3. SNYGG BALLE (någonting man vanligtvis inte får en bild av under första mötet/intrycket med en person men som kan förstöra all glöd om den inte sitter där den ska, och framför allt - som den ska)

FUCK YOU ALLA FUCKERS!

Önskar att jag kunde skylla mina aggressioner på PMS.

*Hihihi*

I never gave you permission to go out tonight

ÅÅÅHHH vad jag vill dansa!! Jag vill gå ut och dricka alkohol, jag vill bli full, jag vill umgås och höra bra musik, men mest av allt vill jag bara dansa!!! DANSA, DANSA OCH DANSA.
Mina ben blev alldeles galna idag på jobbet, och jag kunde inte hålla mig. Jag kunde inte stå still, jag var så glad och rastlös i någon konstig kombination. Jag är glad att mina kollegor skrattar med mig och inte åt mig dom gångerna det kommer en bra låt på P3 och jag inte riktigt kan hålla mig. JAG FICK DOM ATT DANSA PÅ ARBETSTID! Är nästan lite stolt. Faktum är att jag trivs jättebra på jobbet, vi har roligt, men det är ändå hemskt att ha så lite tid för nöje.
Jag vill inte leva mitt liv i gråa arbetsbyxor med en display i handen, jag vill gärna leva det på dansgolvet iklädd självlysande kroppsstrumpa i neonfärger! Jag vet att det här bara är under en tidsbegränsad period, men mina dagdrömmar blir bara mer och mer extrema. Snar står jag väl där på arbetsbänken i min lila glitterbody, förverkligar mina drömmar, och tror att jag är nåt. Herrejeus. Haha.

Världen välter

Hela världen välter. Du kör huvudet in i väggen, hårt, hårt för att slippa vara medveten om att du går genom en svart tunnel utan någon luft. Dina ögon blöder när du tittar på misären, din mage vänder sig ut och in och du skriker, men ingen förstår vad du går igenom. Du kan inte titta dig mätt på helvetet som brutit ut mitt framför dina ögon, och hur du än vänder och vrider på saker och ting så är det omöjligt att spola tillbaka tiden. Du faller handlöst, och det gör ont, så ont.

Det är då du vet att du missfärgat dina favorittrosor.

F-word


Sitter här och förvånar mig själv genom att lyssna på Jens Lekman och hata världen. HA!

KEEP IT REAL

Huu Huu! It is only when I'm angry that I feel complete, det är dom gångerna som jag kan känna pirret i magen och viljan som gäller VAD JAG VILL GÖRA MED MITT LIV.

När jag var 16 år så var jag inte rädd för någonting. Kärleken var spännande, viljan att förändra världen (eller i alla fall göra nåt vettigt) fanns fortfarande där, och för att inte tala om nakenhet - Det var lätt som en plätt att slänga av sig kläderna utan att må dåligt över vem jag var. Idag har jag hunnit bli medveten om alla mina komplex, och jag har inte kommit över dom som en vuxen människa borde och skall. Jag vill helst ha lampan släckt, täcket uppdraget till halsen och kläderna på. FY FAN VAD JAG HATAR DET. Jag hatar att vara en tråkig mes, att vara hemlig och pryd. Jag har hunnit ruttna under det senaste året, och allting som har med sex och nakenhet känns jobbigt och tabu i nyktert tillstånd.
Önskar att jag aldrig behövt göra det här erkännandet, men du gjorde jag det, både för mig själv och mina fem trogna läsare. Måste hitta en väg tillbaka till bekvämlighet och frimodighet. Måste börja strippa. Måste börja älska mig själv. Måste börja vågra lite mer och inte bara dagdrömma!
Glömma bort alla monster under sängen, och förtränga alla slag och hårda ord som fick en att bli en väldigt liten, självkritisk och alldeles för ensam människa.

Det finns så många man borde ligga med, men så lite kärlek i den här världen.
Tack och hej.

Kärlek är för töntar som inte vågar slåss


I'M TOO PROUD FOR LOVE.

Mina tankar snurrar helt galet mycket inuti mitt huvud, och jag hinner (tyvärr) tänka igenom mitt liv minst tio gånger varje dag när jag står och stirrar in i en display 8 timmar om dagen.
Jag är bäst på att analysera sönder allting som hade kunnat vara fint och bra. Borde inte tänka så mycket, man ska ju leva för stunden, följa sitt hjärta och allt det där..
Problemet är att jag har inget hjärta, eller jag är i alla fall för feg för att våga känna med det. Jag är för stolt för att kasta mig in i nåt med risk för att bli dissad/krossad/dumpad.
Vet inte riktigt varför jag kom in på massa kärleks-tjat nu, men faktum är att det är ju den delen av sitt liv som man inte kan hålla sig ifrån att tänka på när hjärnan har alldeles för mycket dötid.
Jag har kommit fram till massor av saker under som här veckorna, men ingenting som känns bra eller roligt. Jag har mest insett att jag är hopplös och att det finns tusen grejer som jag vill prata med någon om, men det känns som att det är för många ord för att jag ska orka och dessutom finns inte den där "någon" någon stans. HA!

Working class hero

Jag och Erik hittade bästa lunchstället igår. Det gjorde min dag tusen gånger mer värd än vad den hade varit annars. Dessutom så orkade jag ta mig in till staden eftersom jag hade massa mat i magen, ta en öl och prata lagom mycket foto med gamlebyare.
Vi åt där idag igen, bara för att det var så jävla värt.
Ja, det var ungefär så mycket som händer just nu.

ps: sov på ett bord på jobbet idag. kändes väldigt "högstade". tänkte bara vila mig lite tills rasten var slut och ville inte ligga på golvet. vaknade av att en kontroll-person kom in för att kolla hur arbetet gick. sån himla typiskt. jag som är jätteduktig annars, och insomningen var faktiskt inte planerad.

Tusen trappor ner. KUK

Asså, jag har verkligen gått ner mig så sjukt mycket utseendemässigt sedan jag började jobba. Ser ut som en skabbig white trash Britney spears x 10!
Vilken tur att jag inte är sugen på sex, för om jag hade varit det så hade jag ändå inte fått nåt.
HA!

Min nya bästis

Jag har fått en ny kompis på jobbet. Han är en stor, stenhård öststats-snubbe, som går runt med sin kniv och ser allmänt farlig ut. Bitter är han också, jävligt bitter - snackar skit och skäller på världen så fort han får chansen. Jag kan inte låta bli att skratta åt hans klagande. Första gången jag "råkade" le mot honom så trodde jag nästan att det skulle bli min sista stund i livet. Sedan log han och då kom dom där små skrattrynkorna vid ögonen fram, och det glimmade till. Jag andrades ut, och all min rädsla försvann.
Tidigare jobbade han som taxichaufför, men han var tvungen att sluta för att han inte stod ut med folk som ville vara käcka och prata under färden. Han kände att han kanske skulle slå någon, eller bli för otrevlig ifall han jobbade kvar. Han bjuder alltid på sin egen mat i lunchrummet ifall någon vill smaka, för tydligen är hans fru en jävel (eller inte) på matlagning. Här om dagen hade han en lång utläggning om hur man skulle gå tillväga om man ville begå det perfekta inbrottet.
Nu är han min vän.

Det blir lite häng inne på mitt "kontor" varje dag. Han röker samma cigaretter som mig, och pratar gärna om hur mycket han hatar mänskligheten, det passar mig bra. Dessutom kallar han mig "drottningen".

Några väl valda att köra upp

"pressar och presser,
utan att komma någon vart
du exploderar överallt runt omkring mig.
och din tandborste,
den ligger fortfarande i mitt badrumsskåp.

du är kärleken i mitt liv, och det är inget val,
det är ett tillstånd.

-

varför försökte vi rädda varandra,
när vi kunde räddat oss själva?"

...

Hellre prata politik under hela sexakten än att behöva ligga med någon från Kumla.

Tankar, update och K&B

Hej.

Jag undrar hur många som har pratat skit/pratat bakom min rygg på senate tid sedan jag "tog ställning" och vägade vara någon jag inte orkar med att vara. Jag vet att jag fortfarande är en ganska stor mes, men jag har i alla fall gjort några aktiva val gällande relationer och liknande. Ibland ångrar jag mig, men för det mesta så känns det väldigt bra.

Ta ingen skit säger grynet.

-

BTW! Jag tog en till silverplats i Kamera & bild!! Är fett glad man samtidigt uppgiven eftersom jag verkligen vill vinna, men inte är en tävlingsmänniska för fem öre. När man väl legat etta i en tävling så nöjer man sig INTE med nummer två. JAG NÖJER MIG INTE MED ATT VARA NUMMER TVÅ! Har varit det alldeles för mycket i mitt liv. KOM IGEN GUD, LÅT OSS VINNA KAMERA & BILD TÄVLINGEN! Lite schysst kan du väl vara?

Facebook trycket

Alltså, emellanåt blir jag bara så himla sugen på facebook! Men jag har lovat mig själv att inte skaffa, försöka stå emot grupptrycket och lägga min tid på annat som är viktigare. Haha.
Typ.. blogga?

Shit. Kommer säkert inte klara att stå emot en vecka till..
-

Någonting av det roligaste men samtidigt mest osmakliga jag vet är när man ser människor vars kjol/klänning/tunika har åkt in mellan skinkorna! Fattar faktiskt inte hur det går till? Kan tänka mig att det är nån kombo av slirvigt material på plagget, string och en frodig ränna? HAHA. Fast det går inte heller ihop eftersom jag såg en stickad kofta som försökte gömma sig i någons rumpa senast här om dan.

Aja, nog om detta.
Klart slut.

Puff

Nej, jag längtar INTE efter barn, men jag är helt såld på den här bilden:

photo by: oye@deviantart.com

Haha. På tal om barn så frågade mamma om jag var gravid idag (inte rakt ut, men nästan). Jag fattar inte? Ser det ut så liksom? utstrålar jag "moder"? Okej att jag blev tjock av att vara sjuk och bara ligga hemma och äta hela dagarna, men GRAVID?? Jag klagade över hjärtklappning vilket antagligen berodde på stress/chock efter olyckan idag och typ rökning, och mamma berättade att hon haft hjärtklappning första månaderna in i sina graviditeter. Det var en PIK, jag vet det! Typ: använd kondom om du har sex. Fast det är ju sånt som man ska säga till sina ungar när dom kommer in i puberteten, eller hur? Jag är jättebra på att INTE BLI MED BARN i alla fall. LOL

Puss mamma!

Ehm

Blev påkörd av en jävla idiotröv som smet idag.
Det här är ingen bra vecka.

Mjukt och skönt

Hahahahaha! Gjorde precis den sjukaste tabben ever!
Skuttade glatt ner för trappan med datorn i famnen, in på mitt rum som var väldigt mörkt och slängde mig i "sängen". Problemet är bara att det inte fanns nån säng där. Den sålde/bytte jag ju bort här om dagen. Ville typ gråta av smärta när jag landade på golvet samtidigt som jag precis upplevt en av mitt livs mest komiska stunder.
Tack gode fan att planen var att landa på rygg i sängen med tanke på att jag hade min dator i famnen. Den vilade tryggt på mitt bröst minsann, men min rygg. AJ!

HA HA HA
*dör*

Dagens önskeoutfit - BRINN!

Alltså, det absolut värsta jag vet av alla olika blogg-ämnen/kategorier är "DAGENS ÖNSKEOUTFIT"!
Alltså, jag förstår att folk är sugna på kläder och outfits av olika slag som dom kanske inte har hemma, men HALLÅ? Vem fan bryr sig om vad någon skulle VILJA ha på sig dagen till ära, eller hur många gånger någon annan drömt om ett par svindyra märkespumps och därför måste måla upp en "dagens önskeoutfit" för att liksom bevisa sin goda smak. Jag fattar det helt enkelt inte, kräks varje gång jag ser det. Ändå kan jag inte sluta att kika in på vissa av dom mest patetiska bloggarna jag någonsin sett.

"Dagens önskeoutfit", är det ingen mer än jag som hör hur töntigt det låter?

I AM

Hej.

Just nu snurrar dom här frågarna i mitt huvud;

- Vart ska jag sova nu när jag bytt bort min säng?
- Ska man rädda sig själv eller fortsätta i samma bana?
- Börjar mitt liv imorgon?

Asså, vad tänker man när man byter bort sin säng mot ett par skor? Antagligen inte så mycket mer än att man är sneakers-sugen.
Ska upp 04.50 imorgon, det är ååångest. Dessutom drack jag två stora koppar kaffe hos Daniel för mindre än en timme sedan. Osmart. haha.

Som vanligt har jag ingenting vettigt att skriva om, men det är det som är så bra med min blogg.
DEN HANDLAR OM INGENTING!

JAG ÄR BÄST!

Bytte precis bort min säng mot ett par sneakers!
Ibland älskar jag bara mig själv!

. . .

Jag har inte fotat på över en vecka.

Jesper


Imorgon begravs Jesper, och det känns overkligt. Vill typ skriva massa fina saker, men dom som läser det här och kände honom vet. Och dom som inte kände honom kanske förstår, jag hoppas det.
Du gick för tidigt. Fy fan vad orättvist det är.


Måste bara lägga upp en bild från en sjukt värd kväll!!!! Hade så himla roligt här, och blev så glad nu när jag kollade min backup och hittade denna! Detta var en av dom första gångerna jag träffade Jesper och jag var såld på hans sätt att vara. SÅÅÅ BRA!

Trodde inte jag skulle säga nåt sånt här på massa år men, VILA I FRID JESPER.

Tack CRS! Tack jag har hittat den bit mig själv som saknades

Alltså, varje gång jag får på mig mina arbetskläder så kommer flatan i mig fram.
Älskar den känslan. Haha.

In hell

Nåt av det värsta jag vet är att ha lock för öronen.
Gissa vad jag fick inatt?
JO, LOCK FÖR ÖRONEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Barndomsminne

Kommer ihåg första gången jag skulle vara ensam hemma.
Mamma och min syster skulle åka till skolan på "utvecklingssamtal", och min lillasyster som då inte var många år skulle såklart följa med. Jag antar att jag ville vara mogen och visa att jag klarade mig själv. Det var mitt på dagen, solen sken och fåglarna kvittrade. Stolt som fan var jag när jag sa hejdå till mamma och mina systrar, men så fort jag hörde dörren slå igen fick jag en stor klump i magen, jag höll mig dock från att springa ut efter mamma. Jag hörde bilden starta där ute, och i samma sekund som jag förstod att den körde ut från uppfarten kom paniken. Jag sprang ut, men då var det redan försent.
Vad gör jag då? Jo, jag klättrar upp i en lyckstolpe (eller ah, en sån där som vägnamnet står på) och sitter högt upp i den tills mamma kommer hem igen.
Kommer ihåg att jag tyckte det var ett bra ställe eftersom jag var rädd för alla monster i huset, och i toppen av den så kunde ingen ta mig, samtidigt som jag kunde se åt alla håll.
Där kände jag mig trygg.

Tisfördrivlistorna är tillbaka

Min topp 3 lista på favoritsamtalsämnen att prata om:

- SEX
- FYLLA
- MATLAGNINGSKONST

Min topp 3 lista på favoritsamtalsämnen att lyssa på:

- MUSIK
- FOTO
- SKVALLER

L O L

HAHAHA *dör av skratt när jag läser gårdagens sista inlägg*

Absolut inte ett kärleksbrev, men en kärleksförklaring

Hej

Det här är inget kärleksbrev, för jag vet att du hatar sånt (eller det är i alla fall vad du säger, och alltid har sagt). Jag vill bara erkänna att min mage kurrar efter pizza med pommes och kebabsås. Jag är är din vän, och det är ingenting jag är ledsen över eller vill ändra på. Jag är bara din vän, och jag är nöjd över det, men ikväll är jag bara sentemental och kärleksfull. Jag älskar några människor i den här staden, hur sällan jag än förklarar det för dom så gör jag faktiskt det. Jag är inte full, eller borttappad. Jag är helt klar i huvudet, men kände helt enkelt att det var dags för en kärleksförklaring. Haha.
Den här är till DIG.
Du, du och du som alltid kommer vara min första och stora kärlek, dig som jag har delat allt och lite till med. Dig som jag vuxit med. Du som gav mig min första och riktiga, och du som fick mig att känna hur ont kärlek kunde göra, som kunde krossa allt och bygga upp det igen. Allt det där är över för längesedan, men visst kan man ändå älska någon av hela sitt hjärta? Det var så sjukt längesedan jag verkligen sa till dig att jag älskadr dig, och vanligtvis är det bara då mina sinnen inte är helt som det ska som det händer.
Jag känner mig som en snäcka. Har verkligen så svårt att visa känslor. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men jag klarar helt enkelt inte av att säga saker som betyder någonting. Nu har jag redan sagt för mycket, men jag hoppas att du, du, du och bara du kan förstå vad jag menar. Jag vet att du förstår.

Jag kommer säker ångra det här, men: jag älskar dig.

HEY

Kan inte bestämma mig för vad jag vill/ska göra med mitt liv.
Jag kryper i den där tunneln, igen.
ORKA!

Elvira är inte 4 ever

Sista Elvira och det var sjukt kul trots att jag antagligen borde vilja dö av skam på grund av min fylla.






Livet

Klockan är över nio, och jag har inte gått och lagt mig ännu! Herregud alltså! Men det är bara för att jag känner livet i mig, och det kom sådär plötsligt och konstigt och otippat.
Bra va? Eh.

Konstigt att jag går från att vara emo till att "vakna upp" inom loppet av ett dygn, och dessutom när jag spenderar natten ensam i en lagerlokal iklädd för små blåkläder.

Hoppas inte det har gått över när jag vaknar sedan.

GÅ GÅ GÅ

Skulle vilja skriva ett jättelångt emo-inlägg om hur det känns som att jag aldrig kommer kunna leva ut mig själv igen efter att någon jävel kom och förstörde det jag trodde att jag var.

Photo by: little_row_boat@deviantart.com

Dirty Dicks

När jag gick i femman och skulle ha min första praktik så hamnade jag av nån anledning på en sexshop vid namn Dirty Dicks. Såhär i efterhand förstår jag inte hur min skola gick med på att placera ut mig där. Dom måste varit desperata! Jag förstod ju inte ens vad butikens namn betydde. Det var dock en jätterolig vecka, och kvinnan som jobbade där var hur snäll som helst mot mig, men ändå. Dagarna gick i alla fall till ungefär såhär:

- En rosa skåpbil med svara rutor och röda säten kommer och hämtar mig.
- Jag dammar lite hyllor med diverse dildos.
- Jag skrattar åt en musmatta som föreställer en "mänsklig mus".
- Jag dammar av en hylla med skämtartiklar.
- Jag trycker en pin med texten: "I love dirty dicks".

Luv

3 tips till mänskligheten:

- Ha aldrig sex på fyllan
- Drick inte slattar på krogen
- Se alltid 80-tal ut MED MÅTTA!

I was so high

Jag tackar gudarna för att det inte syns vad man lyssnar på när man sitter där på bussen med sin ipod. Jag är så pinsam alltså! Älskar att drömma mig bort till sorgliga och romantiska kärleksballader som jag blandat in i samma lista som min "cool musik"-lista, så att ingen ska bli lika uppenbart ifall någon någonsin skulle lyckas komma över min ipod. Vilket jag självklart kommer se till att det aldrig händer.

En del låtar är till och med så pinsamma att jag inte ens vågar lyssna på dom på låg volym om det finns människor runt omkring, för tänk om någon skulle höra! Nejnej, jag tvingar mig själv att lyssna på bra musik tills jag går av bussen, men då jävlar är det annat som gäller. Vem är jag - egentligen? Varför blev jag en sån hopplös romantiker, drömmare och allt det där jag INTE vill vara. Hoppas det inte lysnar igenom min oberörda fasad. Haha. Tänker inte namedroppa vad jag lyssnar på eftersom jag vill kunna se folk i ögonen även efter det här.


Är rädd att jag lider av nåt syndrom.

Ööööh

Okej. Så här är läget: jag har ingenting att blogga om!
Har aldrig haft och kommer aldrig att ha, men herregud vad jag är rolig i alla fall!

Ville bara få det sagt:

Tummen upp för att blogga med byxorna nere!

(alltså, på toa)

Evil

Kom precis på att jag har glömt att berätta om en händelse som gjorde min annars hemska fredagskväll riktigt rolig.
Jag jobbade som sagt på avenyn - mingelfoto 4 life. Är skitbitter när jag klockan tre på natten går med bestämda steg mot terminelen för att åka hem. Vid min hållplats sitter/står ett gäng på typ 15 unga killar och skriker. För en sekund övervägar jag att vänta på min buss någon annan stans, men ångrar mig sedan och sätter mig på den bit av bänken som inte är occuperad av skrikande tonåringar med våra blickar. Tills saken hör att jag denna kvällen hade på mig kjol kombinerat med ett par bara ben, vilket otroligt nog drog till sig deras uppmärksamhet.
Plötsligt kasar en av killarna som står upp sitt cigarettpaket så att det glider in under bänken precis där jag sitter, efter det kasar han sig själv, och det är uppenbart att han siktar på att hamna med sitt ansikte i min "benurringning". Jag som redan är sur gör en minimal rörelse precis innan han är framme, men den räcker precis för att sätta min plan i verket - killen krockar hårt och skoningslöst med mitt ena knä. Precis mitt i prick tänker jag i mitt stilla sinne, sedan böjer jag mig ner, tar upp han cigarettpaket och ger det till honom. Han ser så jävla paff ut, och hans vänner skrattar så att det hörs i hela terminalen. Misslyckat för honom, lyckat för mig.
Han stapplar iväg och det syns att han fick ont, mitt knä värkar ju till och med, men det var lätt värt det.

Very hot

Direkt när jag vaknade imorse så kände jag att det här skulle bli en jobbig dag, inte bara för att jag väcktes av äppelkäcka Micke som ville sälja på mig 6 kg tvättmedel, utan rent allmänt. Men mest för att min mage är ett helvete för min övriga kropp i perioder, som nu till exempel. orka vara svullen som en gravid i 9e månaden från samma sekund som man slår upp ögonen.
Hellre att jag får en livslång jävla tarmsjukdomsdiagnos än att gå runt som en sur hagga och bara undra. Eller jag vet inte.
Jag är trött på det i alla fall. TRÖTT. TRÖTT. TRÖTT.

Anställningsintervju - Arbetsvillig

Jag är en sån person som gör felsägningstabben:
" Jag tycker det är spännande att få klä av mig med er"

VARFÖR?

En klassiker

Undra hur många av det kvinnliga könet som gjort klassikern att förväxa sitt lipsyl med en tampong?
Alltid lika roande att sitta på spårvagnen och se någon förgävas måla sina läppar med någonting som INTE hör hemma i det området.

Kärlek vid första.. ja ni vet

ÅHHH! Jag har hittat min drömlägenhet, och jag menar det verkligen DRÖM-lägenhet. Jag har gått och tänkt på den i flera dagar nu, inte kunnat släppa tanken på att få bo där. Det känns typ som att vara nykär *hihi*. Börjar dock inse att det med största säkerhet är omöjligt för mig att få den. Det är en bostadsrätt, och även fast hyran är löjligt låg så kommer jag aldrig kunna få ihop den summan pengar som krävs för att köpa den. Min kära mor har dock varit eld och lågor över detta, precis som jag, så hoppet finns ju där. Haha.

Dags att sluta drömma och börja göra lite nytta.

<3

Hej hej hallå bloggiz.

Har hittat en polsk fotograf på deviantart som jag verkligen gillar, måste bara dela med mig utav några av hans bilder:

photo by: przypadek @ deviantart.com

Jag gillar verkligen den uppe till höger.
Vad tycker ni?

Don't have any shame to write

Jag tar mig hem ensam och det är natt. Jag går, springer, springer och går. Jag andas ut, och och jag andas in. Jag tänker på mitt heartbreaktown och tappar allt jag har. Jag är förvirrad, men lycklig. Jag är ung, men känner inte att världen ligger framför mina fötter. VARFÖR? Jag drömmer fortfarande konstiga drömmar, men det är ganska mycker mer okej än att vakna och vara helt blank. Jag kunde varit ett papper som ingen ville klottra på. Hur kul är det? Ibland känner jag mig tom, ganska ofta faktiskt. Som ett svart hål, och jag vet att du aldrig kommer att fylla det igen. Jag vet att jag kommer vakna morgon, efter morgon utan att få titta på någonting som skulle kunna vara du.

Sedan frågade du mig när du skulle dö, och jag svarade aldrig.

So here we are

VARFÖR KAN JAG INTE SLUTA TÄNKA PÅ SÅNT SOM JAG INTE VILL ELLER KAN PRATA OM?

Aquarium

Här är två bilder som jag har förälskat mig i. Känner mig som sagt lite "under ytan" just nu, och då passar ju detta bra. Haha. Se och njut:

photo by: sim4nee @ deviantart.com / photo by: bakhavalov @ deviantart.com

En oändlig klagan

Igår mingelfotade jag på avenyn, det är någonting av det värsta jag vet. JAG HATAR DET, och jag blir ledsen av det! Varje gång jag ger mig ut i aveny-"vimmlet" tillsammans med min kamera så lyckas jag övertala mig själv om att det inte är så farligt. Jag säger till mig själv att jag bara måste tänka positivt. Jag tvingar mig själv att tänka på alla bra saker som hade kunnat hända när jag är klar med fotandet, men efter 10 minuter inne på någon läskig klubb så tänker jag ändå på döden. Mitt leende är så äckligt påklistrat att jag får ont i käkarna, jag tackar och bockar fastän människor kör upp hand efter hand framför kameralinsen, och tankarna på att springa in i min drömkille när jag slutfört jobbet är som bortblåst.
Högklackade tjejer klappar mig på axeln och säger att jag måste ha världens glidigaste jobb. HA HA. Hade jag varit en av dom så hade jag kanske kunnat hålla med, men nu är jag ensam, jag är ung, och fulla Locatelli-hängare tror att dom kan göra vad dom vill med en. Jag får champange över mig, jag får saker i huvudet, jag blir ignorerad, någon skrattar åt mig, någon skriker att jag ska dö, en tjej går fram och sliter tag i min kamera för att jag fotat någon två meter ifrån henne och storhetsvansinnet fått henne övertygad om att jag smygfotat just henne. Jag vill kräkas. Jag går in på toaletten för två minuter i min ensamhet, jag hittar kokain, funderar en liten stund på att slänga mig ner och dra en lina. Jag avstår. Fortsätter ut i vimlet, och ångrar mitt val på toaletten fem minuter senare.

Värt att nämna är dock att alla jag möter ute på dessa ställen inte är svin. Dom flesta är bara fulla, glada och olika mig. Dom flesta är trevliga. Dom flesra vill bli fotograferade. Tyvärr är det ju inte deras leenden som sitter fast i ens huvud morgonen därpå, utan det är "dra åt helvete"t man fick för att man frågade fel person om en bild.
Det är ett jobb för fan, varför är det ingen som fattar det?


Tack och lov så mötte jag upp Emmeli när jag var klar, och hon förgyllde min kväll. På bussen hem sitter det en sjukt full kille och kräks floder. Det var så vidigt, men samtidigt tyckte man ju synd om honom. Plötsligt utbrister Emmeli högt och tydligt:
"Jag hatar den där killen! Jag skulle typ stycka honom ifall han var vid medvetande!"

LOL

Djupdyk. Tönt

Det här var ganska längesedan nu,
men jag minns fortfarande att jag kom på att jag var kär i dig, innan jag somnade i baksätet av bilen den där dan.
När jag vaknade igen så var ingenting sant, även fast jag råkade tänka på dig hela tiden.
Jag lämnade sverige.
Jag lämnade sverige.

Youtube

Sitter som ett litet kolli och väntar på att någonting ska hända.
Vad är det jag väntar på liksom, att Jerry Springer ska hoppa ut ur min dator och få mig att börja slåss?

Ett brev

Ibland måste man bara blunda, och välja en annan väg.
Det är i alla fall vad jag försöker göra just nu, och det går ju bra. Jag är glad, jag är pigg, jag är populär, jag är cool, jag är snygg! LIFE IS GOOD!! Jag älskar allt! Jag älskar alla! Jag älskar dig! Jag älskar mig själv. ÄHH, nu kanske jag överdriver det hela en liiiten aning. Saker och ting blir inte alltid som man vill och hoppas. Jag vet inte vad det är jag vill, och det är nog ganska bra. Åter igen förstår jag inte själv vad det är jag skriver om, men jag antar att det är nåt som ligger och skaver där inne och måste få komma ut. KÄNSLOR, tror jag det kallas? Ett av dom värsta orden i världen. Beviset på att man inte är en robot. F U C K.

Egentligen så vill jag bara ligga med någon som ändå inte kommer att få upp den.

Puss till alla! *pusspuss*

FAN VAD KUL JAG HADE IGÅR!


FAN VAD KUL JAG HADE IGÅR!

I love myself. I love my. I love myself.

Vad är grejen med spetstrosor som skär upp i röven?
Tacka vet jag rejäla bomulstrosor från ULLARED!

UÄK!

Drömde en skitläskig "sexdröm" inatt.
Jag var åskådare till ett mycket välsvarvat par som utgav sig för att vilja ha det lite mysigt.
Efter ett härligt förspel säger tjejen till killen,
- vill du att jag ska...
Varpå killen svarar,
- du ska ingenting, drar fram en såg och börjar såga av henne halsen.

Jag dog typ av äckel.

*LER*

Seriöst, blir typ rädd för mig själv när jag ser den här bilden:

Jag vill vara en sten

Vem är det jag försöker lura?
Vem är det jag försöker lura?
Vem fan är det jag försöker lura egentligen?

Ibland är jag så konstig. Jag är så feg. Jag är så dum. Jag vill vara hård. Jag vill vara känslokall. Jag vill inte tycka om någon som inte tycker om mig tillbaka. Jag är så lurad. Jag är bortgjort. Jag har visat mina mjukis-känslor som jag så varsamt hade bäddad in och gömt djupt där inne. Jag vill aldrig mer vara "gullig". FAN. Varför gjorde jag det? Vad tänkte jag med? VARFÖR GJORDE JAG DET?
Det är okej att knulla, men det är inte okej att säga söta saker till andra människor i fel stunder. DET ÄR INTE OKEJ! Varför blev jag mjuk och dum? Varför höll jag inte käften? Jag vill vara en sten. Jag skyller på alkoholen, som vanligt.

Herregud. Jag fattar inte vad jag skriver. Gör du?

Follow your heart

Det är jobbigt när man inte kan sluta tänka på någonting som man varken vill eller kan prata om.

Jag och du, Du och jag


Fastän allting egentligen är ganska pissigt just så mår jag bra. Jag mår bra för att jag borde, och för att jag vill. Men framför allt så mår jag bra för att jag alltid har någon som kan få mig att må bra - jag har alltid någonting att leva för. Emmeli.
Hon löser FRIDA-korsord på löpande band, och frågar mig konstiga frågor om kändiseliten som jag aldrig kan besvara. Hon målar läskiga tavlor som kanske bara vi kan förstå. Vi äter tjockiskakor, dricker massa kaffe, klär ut oss och sover i samma säng.
När vi var små var en av våra favoritlekar att gå modeviningar i olika konstiga kläduppsättningar, och vi hade sjukt mycket utklädningskläder. ÅÅH! Det var verkligen tider det.
Ibland är det så sjukt att verkligen tänka på vad vår relation ÄR. Den är liksom för bra för att kunna vara lycklig resten av livet känns det som. Att vara enäggstvilling är en så jävla fint och speciell grej. Jag är så glad för det. Jag är så glad för det!!!
Vet inte exakt vad det var jag ville säga egentligen, men ja.. ni kanske fattar? Hur tråkigt ni som läser än tycker att det här är så vill jag bara säga att - Emmeli är mitt ALLT.

Du & jag mot världen.