Saker jag hatar att vara bra på:
- ATT KALLA FOLK VID FEL NAMN
- ATT INTE KOMMA PÅ VAD FOLK HETER
- ATT FÅ EN PLÖTSLIG ORO OM EN PERSON VERLIGEN HETER DET JAG ALLTID TROTT NÄR DET ÄR DAGS ATT SÄGA DENNES NAMN
- ATT STAVA/SKRIVA FEL NÄR JAG ÄR TRÖTT
- ATT STAVA/SKRIVA FEL NÄR JAG ÄR STRESSAD
- ATT INTE KUNNA ETT SKIT DÅ JAG GER MIG IN I SAMTAL OM MUSIK (och därför göra bort mig genom att säga nåt totalt misslyckat/fel)
- ATT INTE KUNNA ATT SKIT DÅ JAG GER MIG IN I SAMTAL OM FOTO (och därför göra bort mig genom att säga nåt totalt misslyckat/fel)
Det är sånt här man borde kunna rycka på axlarna åt, men för mig är det en sjukt jobbig grej. Jag kan må dåligt i flera dagar efter att ha begått en av dessa "tabbar". Jag hatar att inte ha kontroll, och rädslan för att göra eller säga fel är ibland så stark att jag avstår från att ge mig in i diskussioner där jag inte VET att jag från början är säker på allt som finns att säga. Sån här var jag aldrig förut. Jag var inte rädd för att misslyckas, eller göra fel utan såg det som en del av livet och ens personliga utveckling. Att man lär sig nåt nytt varje dag såg jag fram emot. I en del situationer där andra hade skrattat så vill jag bara skjuta mig själv i huvudet.
Jag har blivit en sån liten människa. En sådan som jag lovade mig själv att aldrig bli.
Självklart är det inte så här jämt, men känslan blir påtaglig ibland beroende på hur man mår och vilka man umgås med. ja.. då var det sagt och jag ska återgå till att vara oseriös och prata om olycklig kärlek och sex, för det är väl så folk vill ha mig.
6 comments:
Jag känner igen det där. Det är som att man kom till en ålder då man liksom blev medveten om att man faktiskt kan ha dålig självkänsla och valde att ha det. Helt knäppt. Det sjuka tycker jag är att man inser att man är knäpp och ologisk för att man blir osäker av sådana här saker men ÄNDÅ BLIR MAN DET. Man borde ju liksom shapea up då och skärpa sig... Just nu håller jag på vända ut och in på hela mig själv och analyser minsta lilla detalj så jag tror jag får flip. Hursomhelst. Tycker jättemkt om din blog!
Vi vill ha dig som du är oseriös eller seriös! Jag håller med ovanstående talare. Din blogg är bäst.
oh du är bra! Jag känner exakt sådär, och det tar kål på mig! Det äter upp mig inifrån och ut. Känner också igen mig i rätt mycket om den dära olyckliga kärleken du skriver om, i feel u.
Och jag håller även med ovanstående personer, du är grym! Du är så bra på att skriva om det där vardagliga som man får stå ut med eller gläds åt.
Jag känner inte dig men du verkar vara en fin person. Ville bara säga att du ska ta hand om dig, och älska dig, för ingen har rätt att trampa på en liksom. 8vet inte varför jag skriver detta här o nu haha, men kände bara för det o det är en sådan lite blödig kväll liksom.
spela roll om man ska "kunna" nåt om foto när du är en grymm fotograf. De som ska säga allt de kan om foto gör det bara för att visa hur bra de är, jämna ut att deras egna bilder är apfula!
Jag förstår vad du menar, men tycker det är pinsammare med folk som BRYR SIG OM att folk säger fel & leker översittare, än de som faktiskt råkar säga fel.
Tack för mig. Puss.
förstår preciis vad du menar! jag kan bli asosäker fastän jag egentligen vet att jag vet eller kan mycket mer än kanske personen i fråga själv! det är stört
Post a Comment