En bra dag

min bästa vän jenny är moster till världens sötaste lilla tjej. idag var hon barnvakt och kom och hämtade mig och emmeli för en dag i slottis tillsammans med gullungen.
duktiga tjejen!
vi gick och kollade på fåglarna.
esi såg skeptisk ut när moster jenny dansade runt bland pingvinerna. jag däremot, hade the time of my life.
sedan blev hon glad. dessutom blev vi kompisar med en pingvin.
världens finaste moster och unge.
jag och jenny agerar mammor genom att fixa och greja och knäppa fast och dra ner byxben och gosa och ja... ni fattar.
emmeli höll mest i kameran, men esi gillade henne mycket ändå.
*lycklig*
linse älskar att peta på linsen.


mellanmål innan det var dags att sova middag.

sedan chillade vi på ballen och vräkte i oss massa onyttigheter.
jag och emmeli gick förbi min och joels lägenhet på väg hem för att hämta en kudde.



det var allt för idag. och det var en bra dag.

förlåt för allt

jag tror att jag är stark när jag promenerar den korta biten bort till lägenheten vi delade. jag tror att jag är stark när jag står i hissen på väg upp mot det som finns kvar av mitt gamla liv. jag tror att jag är stark när jag sätter nyckeln i låset och vrider om. jag tror till och med att jag är stark när du kramar mig så hårt att jag nästan går sönder.
jag packar ner saker i lådor medans du tittar på. jag koncentrerar mig på att slå in porslinet varsamt i tidningspapper. jag diskar upp det som är smutsigt och torkar det länge. jag står på en stol och plockar ner det sista från översta hyllan medans du håller om mina ben. du håller dom som om du aldrig skulle vilja släppa, och jag både älskar det och hatar det på samma gång.
jag är rädd för att kliva ner. för vad som ska hända då, men jag gör det i alla fall för jag vet att jag inte har ett val. och när jag ser in i dina ögon som är blanka av tårar så exploderar mitt hjärta. det går i tusen bitar, och jag spricker som en ballong.

jag förvånar mig själv. hade inte planerat att gråta men jag tänker att det spelar ingen roll längre. jag kan lika gärna släppa ut det som finns där inne. vi känner varandra för väl för att det ska bli pinsamt, din sorg blir min sorg och tvärtom. det känns som att jag gråter som en sten. jag låter tårarna falla men dom är logiska och eftertänksamma. jag vet att mitt liv är på väg någon annan stans, och jag försöker följa med det. besticken ligger kvar i högar på bordet, och tidningspappret är utspritt över hela köket. jag vill berätta för dig om allting som händer och har hänt. men det går inte för dina händer som håller om mig gör mig nästan stum, och vi två tillsammans är nog mer känsliga än dom tunna, tunna vinglasen som jag lämnar i skåpen.

innan jag går säger du förlåt. förlåt för allt.

The Bongo

I fredags körde Joel och hans bror Mischa sin klubb The Bongo på Röda sten. Dom hade en jävla otur med vädret men annars var det mesta på topp. Här följer några bilder:












.


You don't know what you got until you're missing it a lot
I had to go throw it away
I was wrong from the start from the bottom of my heart I apologize
What I did to you was hurtful
What I'm going through is hurtful

så många ord. så lite tid.


weekday


Har börjat gå igenom alla mina foton för kommande utställning. Det är fan svårt, dels för att jag inte vill påminnas om vissa delar av livet just nu och dels för att det är ett sånt stort projekt att hitta det man vill hitta bland bildkaoset på mina hårddiskar. Tror jag ska försöka göra någonting ganska enkelt men personligt.
Blir mest att jag hittar små taskiga guldkorn av goda delar i livet som dessa ovan. Inget utställningsmaterial med andra ord.

Säger till när utställningen är uppe. Den kommer att vara på weekday, kungsgatan här i Göteborg. Hoppas ni kommer och tittar!


Min friskhetsnivå idag:

  • Har gjort ny spellista på spotify
  • Diskat
  • Duschat
  • Städat lite
  • Vattnat blommorna
  • Orkat prata om företagsekonomi
  • Fotat mig själv

what's a girl to do









We walked arm in arm
But I didn't feel his touch
A desire I'd first tried to hide,
That tingling inside was gone
And when he asked me:
'do you still love me?'
I had to look away
I didn't want to tell him
That my heart grows colder with each day

When you love so long
That the thrill is gone
And your kisses at night
Are replaced with tears
And when your dreams are on
A train to train wreck town
Then I ask you now, what's a girl to do?

He said he'd take me away
That we'd work things out
And I didn't want to tell him
But it was then I had to say
Over the times we've shared
It's all blackened out
And my bat lightning heart
Wants to fly away

When you love so long
That the thrill is gone
And your kisses at night
Are replaced with tears
And when your dreams are on
A train to train wreck town
Then I ask you now, what's a girl to do?

På rätt väg

Det är såå tråkigt att vara sjuk. Speciellt nu när man mår bättre, men ändå inte borde göra någonting. I måndags somnade jag med 39 grader, har nog aldrig haft så hög feber i hela mitt liv. Igår vaknade jag med 38, inget bra tecken det heller. Trodde ju minst att jag fått svininfluensan och att det var dags att börja planera låtar för sin egen begravning. Eh.
Sedan bara vände det. Igårkväll hade jag bara 37,7 grader, och imorse när jag vaknade så kände jag mig som en prinsessa om man jämför med dagarna innan. Skönt.
Hoppas det vänder i en jävla fart nu så att jag är frisk, pepp och party tills på fredag när THE BONGO kör på Röda sten. Jag har inte fotat på evigheter känns det som, men då ska jag försöka ta fantastiska bilder.

Ni kommer väl?

Jag är 5 år

Jag har blivit sjuk. Från att vakna välmående och utvilad igår till att knappt kunnat sova en blund inatt för allt jävla snor, santpappershals och bubblan över huvudet. Har så galet ont i kroppen också. Orkar inte det här.


Pirr

NU MÅR JAG SÅ BRA!

vi som inte finns


vi åker hiss. jag ser hur du tittar på mig i spegeln. jag smeker din kind, inte nödvändigtvis för att jag vill utan mer för att det känns rätt just då. sedan ler du, ett leende som jag aldrig tidigare sätt och jag undrar hur väl vi egentligen känner varandra. vilka var vi innan det började? det är du som frågar om det vi hade betyder någonting alls, och min tystnad bli svaret jag ger dig. vi springer genom korridorer. du lyfter upp mig och säger att jag är en fågel, jag flaxar med armarna som ett litet barn. sedan sätter du ner mig och allting blir som vanligt. jag skrattar nog lite inombords, men utsidan förblir tom.
vi handlar mat. vi gör listor. vi pratar med varandra men utan själ och hjärta. delar upp våra liv.

jag vet att du kommer läsa det här och du kommer tycka att jag är en idiot som offentliggör vad jag tänker. men det gör ingenting.

när vi lägger oss i sängen för att sova säger jag mitt första som kommer upp ur hjärtat.
att du varit det bästa i mitt liv.
det vet jag säkert.
men om det betyder nåt, det vet jag inte ännu.

?

Någon som har ett extremt tidskrävande jobb till mig så att jag slipper leva mitt liv?

Annars går det bra med tips på bra musik.
Tack!

KOMSIKOMSI!



Kommer bli det bästa som hänt göteborg på länge!

kärlek

när jag vaknade imorse och gick in i garderoben blev jag paff, hade inga kläder där inne. eller jo, en enorm stickad tröja och en hundtandsmönstrad liten 90tals väska. sedan kom jag ihåg att jag flyttade alla mina kläder och massor av fler grejer till emmeli igår.
hon är så himla gullig! hon var inte hemma igår när jag kom med mina grejer men på dörren hängde en lapp där det stod, "välkomen hem ejan". och jag som tyckte att dagen varit en pina blev så himla glad! sedan när jag gick in i köket stod det en blomma på bordet, och en till lapp med en liten hälsning.
tvillingkärlek forever säger jag bara. tänk att vi äntligen fick tillbaka varandra och får bo ihop igen! haha.

-
hör det inte lite till med deppiga bilder och sorliga men fina citat från kärlekslåtar när man precis gått ur ett förhållande? jag tror att det gör det, och jag tänker nog fortsätta ett tag - mest för att det känns fint. känns som att det bloggen får lite "krydda" ehe. krossade hjärtan och kärlekslängtan kan ju alla relatera till på ett eller annat vis.
sen vill jag säga en sak till. jag är inte så ledsen längre, visst händer det att jag gråter men på nåt sätt har jag kommit till insikt om vad som händer och jag är med på det. så just nu gråter jag inte för att förvirringen är total och mitt hjärta känns som ett tomt svart hål, utan nu är det mer insiktstårarna. dom som kommer när man förstår att man förlorar pojkvän, bästa vän och bostad i ett enda drag. det där med att förlora bästa vännen skrämmer mig mest, för det är ju på det planet man vill ha kvar varandra.
just nu gör jag rätt. jag vet det. jag vill det här.

tror dock att ups n downs är att räkna med dom kommande månaderna. kärlek är ju ingen lätt sak precis.