Sanningen

Packar ner mitt liv i lådor. Jag äger mer saker än jag först trodde och det gör mig lite skräckslagen.
Om några dagar flyttar jag hem till min syster, jag får ett eget rum där och vi båda två får en STOR garderob att dela.
På ett sätt känner jag att jag borde ge någon slags förklaring till vad som händer med mitt liv just nu, förstår om några av er undrar. Saken är den att jag inte riktigt kan förklara själv.

På frågan om det är slut mellan mig och Joel är svaret ja.

Chocken över vad vi gjort med att inte längre vara två har väl precis lagt sig. Det var ett gemensamt beslut, det hände fort, och är så jävla smärtsamt. En god anledning saknas fortfarande känns det som, förutom att det kändes som att det här var rätt sak att göra. Det är förvirrande att plötsligt inte veta vad man ska ta sig till med sitt liv när det inte är 100 utan kanske 85. Därför är det enklast att flippa och fega ur. Det var ungefär vad vi gjorde.

Joel är min bästa vän och tillsammans med honom har jag haft den absolut finaste, roligaste och bästa tiden i mitt liv.
Jag älskar honom otroligt mycket, och jag kan lova er alla att ni kommer få se mer av honom i min blogg.

13 comments:

Fridos said...
This comment has been removed by the author.
Mazza said...

brukade alltid kolla på dina bilder och tänka "fan va fint dem verkar ha de", menar inte att ni skulle ha de ofint nu, men synd att erat kärlekförhållande är över, även om inte vänskapen är det :(

Fridos said...

Fyfan genomlider samma grej nu och det är fan hemskt. Blä. Hoppas det blir bättre för dig (och mig) snart.

a diary full of love letters said...

jag har läst din blogg jättelänge, och innan det följde jag din bilddagbok dagligen. detta besked känns oerhört sorgligt i mitt hjärta, även om jag inte känner dig på något som helst sätt.

antingen har det att göra med att jag blir ledsen över att fin kärlek som av någon konstig anledning tar slut/dör ut/försvagas. eller så har det att göra med att jag, efter dessa år, känner med dig. lider när du lider, glädjs när du gjädjs. det må låta märkligt, men jag tror det är vanligt.

hoppas du mår bättre snart och försök att omvandla detta till något vackert. de bilder du tar på dig själv, inåt dig själv, är ofta (enligt mig) dina starkaste, som visar vem du är och hur det du upplever känns. försök. inte nödvändigtvis för att visa här, men för att ha för dig själv. ett slags minne utav allt som blivit.

Anonymous said...

jädrar vad tråkigt!!!! jag vill bara muntra upp dig genom att säga att jag tycker om dina bilder och din blogg mycket. speciellt bilderna på dig själv. hoppas du orkar uppdatera bloggen trots den tunga vardagen så kanske vi läsare kan få skriva några glada ord till dig.

inte nu kanske sen said...

har läst inlägget flera gånger nu, vill säga något men jag vet inte vad jag ska skriva.

Caht said...
This comment has been removed by the author.
Caht said...
This comment has been removed by the author.
Caht said...
This comment has been removed by the author.
Caht said...

håller handen på hjärtat för dig evelina!

Anonymous said...

usch vad sorgligt, har också varit en av dem som med avund läst dina inlägg om allt ni gör. Men allt är ju bara på ytan, i själva verket så kanske det var tvärtom.
Önskar dig lycka till i ditt val och hoppas ni inte gjort något misstag!
Du är bäst på att fotografera.

Anonymous said...

jag känner dig verkligen inte men oj vad man kan påverkas ändå.
hoppas allt löser sig för dig och att det känns bättre snart. din blogg är den jag följt längst och den jag gillar mest. du är så sjukt duktig.
ta hand om dig evelina, PUSSSS!

Anonymous said...

hade det faktiskt på känn. känner med dig!
aldrig roligt när sånt där ebbas ut, kanske dör. så länge ni har vänskapen....
jag vet hur det känns. men jag vet också att du kommer bli du igen. hitta livet igen.
en jädra stor kram!