Huu Huu! It is only when I'm angry that I feel complete, det är dom gångerna som jag kan känna pirret i magen och viljan som gäller VAD JAG VILL GÖRA MED MITT LIV.
När jag var 16 år så var jag inte rädd för någonting. Kärleken var spännande, viljan att förändra världen (eller i alla fall göra nåt vettigt) fanns fortfarande där, och för att inte tala om nakenhet - Det var lätt som en plätt att slänga av sig kläderna utan att må dåligt över vem jag var. Idag har jag hunnit bli medveten om alla mina komplex, och jag har inte kommit över dom som en vuxen människa borde och skall. Jag vill helst ha lampan släckt, täcket uppdraget till halsen och kläderna på. FY FAN VAD JAG HATAR DET. Jag hatar att vara en tråkig mes, att vara hemlig och pryd. Jag har hunnit ruttna under det senaste året, och allting som har med sex och nakenhet känns jobbigt och tabu i nyktert tillstånd.
Önskar att jag aldrig behövt göra det här erkännandet, men du gjorde jag det, både för mig själv och mina fem trogna läsare. Måste hitta en väg tillbaka till bekvämlighet och frimodighet. Måste börja strippa. Måste börja älska mig själv. Måste börja vågra lite mer och inte bara dagdrömma!
Glömma bort alla monster under sängen, och förtränga alla slag och hårda ord som fick en att bli en väldigt liten, självkritisk och alldeles för ensam människa.
Det finns så många man borde ligga med, men så lite kärlek i den här världen.
Tack och hej.
3 comments:
Du skriver fint. Känner igen mig i dina tankar.
''det finns så många man borde ligga med, men så lite kärlek i den här världen''
Jag ÄLSKAR din blogg!
d: skönt att höra, tack.
saramy: TACK! så länge någon uppskattar det jag skriver så är jag glad. puss
Post a Comment