minnen #8

det är första gången jag åker på festival, och förväntningarna är höga. vädret är underbart, och vi är ett stort gäng som byggt upp en pepp i flera veckor.
har lånat pappas stora fina tält, och slår oerfaret upp det i en lerpöl alldeles för nära bajamajorna. min dåvarande pojkvän vägrar att tälta nära oss utan slår upp sitt tält på andra sidan campingen. först blir jag förkrossad, men när första ölen glider ner i strupen tillsammans med tjejerna känns det bättre.
det blir inte alls som jag tänkt mig. ung och naiv med en uppmålad bild av att festival skulle vara paradiset för oss unga slår besvikelsen hårt.

sedan kissar någon i vårt tält. en kompis blir påhoppas av en äckig kille. jag spyr lite i smyg på en bajamaja när jag pratar med mamma i telefonen. ölen tar aldrig slut fastän man är full hela tiden, och det lilla jag ser av min pojkvän är när han visar kuken framför alla mina vänner samt när han ligger däckad med handbojor i någon annans tält.

4 comments:

Anonymous said...

Gud vad jag känner igen mig i detta minne..

felicia said...

du skriver så jävla bra,

Anonymous said...

mycket av den anledningen jag sällan åkt på festival. men när jag gjort det har jag alltid åkt själv, utan vetskap om vilka som kommer vara där, utan tält eller sovsäck. jag har åkt med biljett och cigaretter. sen har jag träffat bekanta. på många en väldigt jobbig, som mest blev sur för att jag aldrig ville knulla. till slut fick jag säga att jag var bög, för att hon skulle ge sig. fick till svar att hon misstänkt det, då det hade blivit noll reaktion när hennes hand med våld hade greppat kuken.
att jag var nykter på var enda festival fattar jag inte. så jävla mycket skit man får se.

schysst pojkvän.

josefin said...

älskar festival, men varför blir det alltid så?