I samma stund som första ölen öppnades på terassen flippade dock min mage ur totalt, jag fick sånna där jobbiga kramper som kommer och hälsar på ungefär en gång i halvåret, då magen svullnar upp som om man var i nionde månaden. Typiskt på midsommar och inte speciellt kul. Det finns tre sätt att bli av med detta på,
1. Äta medicin (som jag så klart inte hade med mig)
2. Sova i hopp om att magen ska lugna ner sig.
3. Supa sig så pass full att man glömmer bort smärtan.
Behöver jag ens säga att jag valde det sistnämnda? Det var en seg och ganska smärtsam process men jag hade det väldigt trevligt på vägen. Maten smakade ljuvligt, vi spelade spel, sjung hurtiga allsånger och visor, pratade om allt mellan himmel och jord och hade det fantastiskt trevligt. Emmeli och Jenny sprang titt som tätt ner till havet för att "nyktra till"/"friskas upp" med hjälp av ett dopp. Jag var deras trogne följeslagare som satt på bryggan, frös och blev spiknykter bara av att se dom bada. Men så någon gång mitt i natten hade jag plötsligt nått mitt esse i fylla, och Jenny lyckades övertala mig att att bada. Fyllot i mig bestämde mig för att näcka eftersom jag inte hade med mig några badkläder, men då drar Jenny fram någonting galet ur garderoben, en mönstrad pastellfärgad tvådelad 80-talsbaddräkt, som en bikini framtill och en baddräkt baktill. LÅNEBADDRÄKTEN!
Det var kärlek vid första ögonkastet av denna gräsliga skapelse som vi höll på att skratta ihjäl oss åt, och femton minuter senare hade jag tagit mitt första sverigedopp i havet på flera år! *stolt*
Antar att jag borde skämmas ihjäl som lägger upp en sån här bild för att representera min midsommar. Men skit samma, vi hade hur kul som helst och baddräkten är en skapelse som jag tycker att alla borde få ta del av. EN KLASSIKER FÖR FAN.
Det här är min absoluta favoritbild från kvällen. Det bästa med bilden är att den inte är arrangerad utan att Emmeli faktiskt slängde sig ner på marken och försökte hjälpa Jenny att knyta upp bikinin med hjälp av tänderna. Luv it.
Vi dansade hela vägen hem till stugan iklädda handduk och badrock. Vi mötte härliga fjortisgäng som dansade med oss och skrattade. Jenny fattade inte ens att vi inte kände gänget utan började dansa upp nån random fjortis som hon just då trodde var hennes bror. Haha.
På midsommardagen var stämningen inte lika party, toapappret var slut, cigaretterna var slut och folk kämpade emot sina bakfyllor. Men många skratt blev det när vi pratade om gårdagens händelser och galenskap.
Sjukt bra midsommar i alla fall, med världens bästa familjen Linse.
"hoppar så han spyr... högre och högre.. tills han inte syns mer"
Det första Marcus säger då vi vaknar på midsommardagen. Det säger allt och lite till, men det är nog inte alla som förstår.
No comments:
Post a Comment