Igår när jag satt och hävde öl som bäst så ringer min mamma för att påminna mig om ett förmiddagsmöte hon tackat ja till för min del följande dag. Kände mig lite häpen, och besviken över att inte kunna dricka mer öl, men ack så tacksam att min lilla mamma håller koll på mig än idag.
Sov inte många timmar, utan drömde mardröm efter mardröm som fick mig att vakna till mellan mitt slumrande. Min sista dröm innan väckarklockan ringde var dock ganska mysig och innehöll mycket pussar och kramar. När jag vaknade stod Joel där, han hade morgonrast och kände väl att han var sugen på någon varm och nyvaken. Dessutom körde han bort mig till andra sidan stan i perfekt tid, så himla snällt, åh.
Väl framme på mötesplatsen var jag inställd på att träffa en dam vid namn Ulla som "vill ta uti med människors problem", och hjälpa dom på rätt bana igen. Whatever, nåt i den stilen. Men när jag kommer fram möts jag av två andra kvinnor som ropar "evelina!", vinkar och ser glada ut. Jag blir förvirrad och får någon slags sekt-feeling i hela kroppen av deras leenden. Dom sätter mig i en stol och berättar att jag inte ska träffa någon Ulla utan att jag är där för att få vägledning inom yrkeslivet. "Jaha" tänkte jag, "det var la gött då". Men det var det inte. Över en timme spenderade jag i ett överhettat rum tillsammans med fyra andra idioter och dom två kvinnorna, jag kände att jag hade hamnat alldeles fel då jag redan har ett jobb/företag, är social och inte speciellt missanpassad. Dom pratade om att hitta sig själv, och om alla val inom arbetslivet som kan förvirra och försvåra för den sökande ungdomen.
Jag försökte förklara att jag redan visste vem jag var och vad jag ville göra, att jag bara har lite hosta och ont i nacken, men att min hjärna kändes rätt okej. Dom verkade inte lyssna utan bokade glatt in nio nya tider för att vägleda mig in i arbetslivet. Vad säger man? Tack? På måndag ska jag på ett tre timmar långt givande möte igen. Not.
Efter denna kontiga upplevelse promenerade jag ner till pressbyrån i mölndal centrum. Det var för varmt och jag kände hur min klänning klibbade på ryggen efter ett på tok för långt dusch-uppehåll eftersom jag inte hunnit åka hem sen gårdagen ännu. På pressbyrån jobbade Vicky, där inne var det 30 grader, minst. Deras AC hade gått sönder och hon jobbade nu i en bastu, dessutom hade hon glömt att ta på sig deo, väldigt lägligt just denna dag. Vi småpratade lite, kom överens om att jag skulle vänta på henne sista halvtimmen hon jobbade, sedan skulle vi åka och luncha ihop. Jag köpte en glass och satte mig i skuggan för att titta på människor. Mölndal är verkligen ett speciellt litet ställe, folket man ser där är inte som någon annan stans. Dom är kvar i ett annat årtionde, och dessutom är alla en klass för sig, så olika men ändå så lika. Min favorit bland alla människor idag måste varit tanten i den knallgula skjortan med meloner och bananer i ett härligt mönster över hela. Lite tant-porrigt sådär och jag bara älskar det.
-
Ps: Lite bilder från en väldigt bra tisdag innehållande kungsparkshäng, kattungar och Publiks uteservering. Dessutom Essys födelsedag så grattis till henne.
Vi hängde i kungsparken igen. Nästan för varmt för att sitta i solen, det blev några öl och Emmeli och Sanna flippade totalt med sin sköna humor. Tog sägert hundra sjukt dåliga poserbilder på sig själva och diverse kroppdelar i olika vinklar. Haha.
Emmeli bakom kameran.
Jag försökte sätta upp en gullig frisyr med hjälp av min födelsedagspresent från Essy och Björn.
Efter många timmars häng blev det dags att förflytta sig. Jag följde med Joel genom Haga där världens sötaste små kattungar bor.
Natti.
No comments:
Post a Comment