Twinpower!

När vi gick i mellanstadiet så hade vi under en period en fruktansvärt elak lärare. En sådan människa som absolut inte borde få jobba med andra människor, och speciellt inte barn. En sådan människa som visste hur man verkligen sårade andra. En människa som satte sina egna gränser bortanför regler som andra följer. En lärare som förnedrade, slogs och hånade så fort hon fick chansen. En ragata, en häxa, en djälvul.
En gång råkade jag spilla ut mitt glas med vatten när vi satt och åt lunch, det högg till i mitt hjärta för jag visste vad som väntade. Läraren som satt vid bordet bredvid flög upp från sin stol i samma sekund som glaset föll och började skälla. Som om inte förödmjukelsen är stor nog att bara spilla när man är i den åldern. Jag fick inte ens chans att torka upp det innan hon hade hunnit berätta för mig, och alla andra i matsalen vilken stor jävla klant jag var. Jag bara satt där och lät vattnet rinna, droppa ner i knät på mig och jag kände hur jag snart skulle börja gråta.
Då reste sig Emmeli upp, fyllde på sitt glas, och utan att blinka bara vända hon det upp och ner och hällde ut allt sitt vatten över bordet. Sedan gjorde dom andra samma sak, en efter en tömde mina vänner sina glas över lunchmaten. Läraren kunde inget annat än att bara gapa, och några sekunder senare hade hon stormat ut därifrån. Det var som i en film, och egentligen fattar jag inte hur dom vågade, men jag är evigt tacksam och stolt över min syster.