Det är så jag säger det

Nu har jag städat och städat och städat. Fönstret har fått stå vidöppet för att jag ska få känna på vårvärmen och samtidigt vädra mitt lilla flickrum. I flera timmar har jag spelat Håkan på högsta volym, så att alla grannar kunnat höra. Har gjort mitt bästa för att sjunga med i alla låterna men det blir mest nåt hest kraxande. Hoppas inte min röst blir sämre nu när den väl börjat komma tillbaka, men när det gäller Håkan är det nästan omöjligt att hålla tyst (speciellt om man är glad och ensam). Man kan ju texterna utantill, och har så fina minnen till alla låtar.



Sedan har jag legat i min sköna blommiga säng och tittat ut på den blåa himelen och lyssnar på fågelkvitter och vindar. Som att vara ute, fast ändå inne tycker jag. När jag lyssnat klart gjorde jag en god sallad, gick ut på balkongen, åt, läste, drack kaffe och tog en cigarett. Skrev en lista på alla mail jag måste få iväg innan den här veckan är slut, bockade av dom som redan var skickade, det var nästan alla. Skönt. Då skrev jag en lista på jobbiga telefonsamtal jag måste ringa innan den här veckan är slut istället, där bockade jag inte av en enda utan tänkte att jag får ta tag i det imorgon. Sedan sov jag lite där i balkong-stolen.





Så säg som det är
för den här gången
krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
på midnattsgatorna
för vem skulle bry sig
om våra hjärtan blev förstörda?
Men allt det här vänder sig
in i mig

Och du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet

När jag tänkte på dig,
kände du mig?
genom antennerna
och sateliterna

När du låg på gatan
medan rymdskeppen
sände meddelanden
genom atmosfären
och världen förtjänar inte dig