måndag morgon dag kväll


en av flickorna jag jobbar med är tretton år och från iran. i fredags på naturhistoriska blev jag tagen för att vara hennes mamma. var det våran uppenbara utseendemässiga likhet som gjorde det, eller helt enkelt bara att jag utstrålade väldigt ung mamma? blir alltid lika förvånad och obekväm i dessa situationer.
för nåt halvår sedan trodde en taxichaufför att jag var mamma till en nittonåring. jag kände mig så sliten och gammal efter det.

idag börjar en ny vecka, och en bra sådan hoppas jag. önskar att jag skulle jobba skitmycket så att jag tjänade lite pengar och inte behövde tänka. om det inte blir så får jag väl typ göra upp en lista över nya saker jag vill lära mig så jag kan fixa och greja och inte bara vara utan mål och meningar.

3 comments:

josefin said...

För några år sen, jag tror att jag var 18, gick jag och min lillebror Adam till en pizzeria. Jag bodde hemma, fast i Sandras lägenhet, och var stöt bakis, så jag övertalade Adam att följa med mig o köpa pizza. Han hade med sig sin fotboll, och medans vi väntade på pizzorna pratade gubbarna på uteserveringen med Adam om fotboll. Efter en stund sa dom; "är din mamma lika intresserad av fotboll som du?" och tittade på mig. Han var då 13 och såg ut som 17. Vilket gjorde mig till en bakis 18åring som såg ut som typ 35 då. INTE så kul. (Eller jo, ganska)

evelina hultqvist said...

LOOL!!!

fan vad jag saknar dig!

josefin said...

Saknar dig med.:( För mycket.