jag fick min första kyss ganska sent. och den var egentligen inget mer än saliv och tuggummi-utbyte med en vän som var med i en hångeltävling under någon löjlig fest en sommar. så när alla andra tjejer ställde sig på rad och kysste honom för att han skulle vinna kände väl jag att jag inte kunde vara sämre. i ögonvrån kunde jag under hela "hånglet" se killen som jag tyckte om. jag minns att jag undrade vad han tänkte, om jag vann plus eller minus på att stå där och se cool ut tillsammans med hans storebrors kompisar. på den tiden behövde nödvändigtvis inte ett hångel med någon annan vara något dåligt, det kunde ju lika gärna vara status.
några veckor senare fick jag den där efterlängtade kyssen med killen jag gillade. efter en kväll av folköl och bad i sjön följde han mig hela vägen till dörren och där hände det. som om någon körde in en hård slemmig elvisp i min mun. så här i efterhand kan jag konstatera att det var den sämsta kyssen jag någonsin upplevt.
efter det pratade vi aldrig mer med varandra.
2 comments:
"hård slemmig elvisp"
behövs inte mer än tre ord för att beskriva något som gör en så besviken
haha, ja det är riktigt illa.
Post a Comment