X
Den här dagen börjar inte så lovande. Vaknar med ont i magen och kliver upp ur en skön säng till en lägenhet som är hämtad från istiden. September, och redan så här kallt är inte okej. När brukar dom sätta på värmen i hyreshus egentligen?
-
Jag tror jag ska börja ta med mig block och penna och skriva ner speciella/otippade/roliga/konstiga/jobbiga saker som händer runt omkring mig under veckan av sedan göra en lista under söndagen. Det händer så mycket men man delar med sig av så lite brukar jag tänka.
Som att jag fick gratis taxi hem från jobbet igår av en chaufför som hade sågat av sig tummen.
Nu känns det som att jag pratar i nattmössan.
-
Jag tror jag ska börja ta med mig block och penna och skriva ner speciella/otippade/roliga/konstiga/jobbiga saker som händer runt omkring mig under veckan av sedan göra en lista under söndagen. Det händer så mycket men man delar med sig av så lite brukar jag tänka.
Som att jag fick gratis taxi hem från jobbet igår av en chaufför som hade sågat av sig tummen.
Nu känns det som att jag pratar i nattmössan.
typ nu
vill få ut så mycket det går på så lite tid som möjligt, men du vägrar att öppna upp dig och jag kan inte göra mycket mer än att förstå. din närvaro skär som knivar genom min kropp, och varje ord du uttalar betyder mer än andras. om jag bara kunde bestämma mitt hjärtas egna slag så skulle dom inte vara så hårda och svåra. jag skulle inte ligga vaken på natten och lyssna till dundret från mitt bröst som om tusen små hästar sprang runt i panik där inne.
men nu är det ju inte jag som bestämmer. som om man inte har hört det tusen gånger förut, att känslorna kan man inte styra över.
jag försöker att inte andas, för jag dör lite i varje andetag och jag är inte redo för det än. men att hålla andan gör mig yr och jag måste dra ett nytt andetag, och ett till, och ett till.
funderar på hur allting kommer att se ut sen. hur det kommer bli efter att någonting hänt? någonting är vad som helst, och vad som helst är en utväg från var jag befinner mig nu.
jag vet inte längre vem jag är, men jag vet att det gör ont ibland.
typ nu.
men nu är det ju inte jag som bestämmer. som om man inte har hört det tusen gånger förut, att känslorna kan man inte styra över.
jag försöker att inte andas, för jag dör lite i varje andetag och jag är inte redo för det än. men att hålla andan gör mig yr och jag måste dra ett nytt andetag, och ett till, och ett till.
funderar på hur allting kommer att se ut sen. hur det kommer bli efter att någonting hänt? någonting är vad som helst, och vad som helst är en utväg från var jag befinner mig nu.
jag vet inte längre vem jag är, men jag vet att det gör ont ibland.
typ nu.
*modeblogg*
det här inlägget känns egentligen inte helt ok, men det är söndag och min hjärna är fortfarande mosig. måste bara säga att den här klänningen är det bästa jag sett någonsin tror jag. varför är den inte min?
the cherry blossom girl
the cherry blossom girl
ur en dagbok
"ingenting är på riktigt längre
jag står chanslös mitt i ett hav av människor som misslyckas
vi spelade spel med våra fina unga hjärtan för att vara med varandra
men lämnade allting som ett enda stor svart mörker
då vi föll ut för varsinn sida utav berget vi klättrat upp för"
jag står chanslös mitt i ett hav av människor som misslyckas
vi spelade spel med våra fina unga hjärtan för att vara med varandra
men lämnade allting som ett enda stor svart mörker
då vi föll ut för varsinn sida utav berget vi klättrat upp för"
Vem kan bäst?
Rätt omogen förfest igår för övrigt. Hade bland annat grimagetävling. Alla fick ett försök var, och här är resultatet:
Vem blev fulast/lyckades bäst tycker ni?
Vinnaren får fint pris av mig *lovar*
Min personliga favorit är Emmeli, haha. Älskar att hon lyckas bli så hemsk utan att ens röra vid ansiktet.
Vem blev fulast/lyckades bäst tycker ni?
Vinnaren får fint pris av mig *lovar*
Min personliga favorit är Emmeli, haha. Älskar att hon lyckas bli så hemsk utan att ens röra vid ansiktet.
Fezzzt
Den här helgen alltså, jag är redan helt slut. Har haft några riktigt labila konstiga dagar som jag blandat med en hel del skratt, mycket alkohol och ett par tårar. Det blir nog den slappaste lördagskvällen på länge ikväll. Har precis glufsat i mig en pizza, är egentligen fortfarande hungrig (haha) men vill inte erkänna det. Är några hjärnceller fattigare och tänkte därför inte skriva speciellt mycket mer. Hm.
Här kommer några bilder från gårdagens förfest som vi byggde på efter en galleriöl på nyöppnade stället Nya skolan.
Det är såklart andra (läs: Adam) som fotat 90% av bildern.
dagens i-lands och dessutom stora lögn
varför ska det ibland bära emot så att sova ensam? man sover ju ändå bara, ofta man bryr sig EGENTLIGEN.
Bubbel trubbel!
X
jag är typ kanske kanske kanske lite hemligt kär.
lovar att ändå fortsätta med inläggen om kärleksångest och ont i hjärtat, så oroa er inte.
lovar att ändå fortsätta med inläggen om kärleksångest och ont i hjärtat, så oroa er inte.
ordbajs
som två virvelvindar snurrar mina fötter under mig när jag susar fram över stadens gator. jag är på väg någon stans dit jag inte vill, och jag målar upp bilder i mitt huvud om hur husväggarna kommer rasa ner över mig och begrava mig i ångest och smärtor.
det är midnatt, jag kan se stjärnorna genom en lätt molnslöja. inga människor på gatorna, men jag tänker att dom kanske lurar på sina gömställen, redo att gå till anfall om jag stannar.
så jag fortsätter, mot den där jävla lägenheten som jag har en sån hatkärlek till. slänger cykeln utanför hissen, noterar allt allting är annorlunda. att det är en ny doft i huset, nya inristningar i väggarna. försöker att inte andas alls, men det är omöjligt att hålla inne på livet.
i hissenspegeln fixar jag till håret av gammal vana, bryr mig egentligen inte längre men vanor förblir vanor oftast längre än man vill. blänger på min spegelbild som om jag hatar det jag ser, och tänker att jag skulle behöva gråta så jävla mycket för att kunna bli mig själv igen.
sedan vänder jag mig om och möter den kalla hissdörren och nyckelreporna som jag stått och orsakat när detta ännu var mitt hem.
följande tre minuter är världen en grå suddig massa.
sedan står jag åter igen i hissen på väg ner och stirrar i spegeln.
"bra jobbat", viskar jag till mig själv och kräks lite i munnen.
Hej alla!
Känner att jag kanske börjar komma in i en tråkig bloggfas? Vet inte om det är hösten som gör det, min omotivation till att fota, eller om det helt enkelt är för att jag skrattar för mycket i fina människors sällskap och inte riktigt hinner. Hoppas det sista men jag vet inte ännu.
Vad vill ni att jag ska skriva om och så där nu när höstmörkret letar sig fram utanför fönstret?
Alltid kul att veta vad ni är nyfikna på.
Vad vill ni att jag ska skriva om och så där nu när höstmörkret letar sig fram utanför fönstret?
Alltid kul att veta vad ni är nyfikna på.
Höst på såggatan
Smakprov från random uppdrag och jobb
Har gått igenom gamla jobbmappar ett tag nu. Hittade en del spännande bilder. Här är några.
Update
Jag städar min dator och mina hårddiskar. Det är väldigt behövligt ibland, men just nu är det mest bara ångest. Vill inte gå igenom massa gamla bilder och bli påmind om hur livet var förut. Orkar inte se på skiten men är så illa tvungen.
Ska göra mycket roliga saker idag annars, som att städa upp efter söndagsmiddagen, tvätta massor av kläder, piska mattor och skrubba mig ren efter helgens bravader.
Avslutar med en bild på mig själv från förra vintern när jag hade gråbajsbrunt hår och längtar liite efter kalla årstiden.
Ska göra mycket roliga saker idag annars, som att städa upp efter söndagsmiddagen, tvätta massor av kläder, piska mattor och skrubba mig ren efter helgens bravader.
Avslutar med en bild på mig själv från förra vintern när jag hade gråbajsbrunt hår och längtar liite efter kalla årstiden.
staden är full av spioner
när jag promenerar den korta vägen till spårvagnshållplatsen är jag rädd. den här staden är full av spioner. på bara några dagar kom dom hit, och nu finns dom överallt. dom finns på min gata, på spårvagnen, på dansgolvet och runt varje hörn under nattens timmar. jag kan inte göra vad jag vill längre, med rädsla för att dom ska se mig.
förut var jag sällan rädd, fastän jag kanske borde varit det. jag kände mig trygg till och med när jag kastades fram och tillbaka mellan kärlek och förtvivlan. vart var alla spioner då? varför såg dom mig inte när jag mådde som bäst? varför såg dom mig inte när jag mådde som sämst?
antagligen för att dom bara ser det dom vill se.
jag vill inte vara rädd. men hur jag än gör kommer någon att hata mig. hur jag än gör kommer det att bli fel.
förut var jag sällan rädd, fastän jag kanske borde varit det. jag kände mig trygg till och med när jag kastades fram och tillbaka mellan kärlek och förtvivlan. vart var alla spioner då? varför såg dom mig inte när jag mådde som bäst? varför såg dom mig inte när jag mådde som sämst?
antagligen för att dom bara ser det dom vill se.
jag vill inte vara rädd. men hur jag än gör kommer någon att hata mig. hur jag än gör kommer det att bli fel.
Magdalena
nu har jag sagt hejdå till min modiga, modiga lillasyster som flyttar till england på söndag. vi har hängt runt i staden, handlat lite nödvändigheter, tittat i affärer, ätit god mat och avslutat det hela med en promenad i solnedgången. sedan kramades vi i evigheter och älskade varandra med lite extra hårda kramar och kindpussar. det var fint.
Hemma hos
fortsättningen
när jag var hos maja (min frisör) sist så hittade hon ett grått hår. först blev jag förfärad över det tjocka döda hästhåret som hon rykte bort och sträckte till mig. jag satt och tittade på det med fasa i blicken medans maja berättade att det är väldigt vanligt att man får några gråa hår när man går igenom riktigt jobbiga grejer.
det där håret hade suttit ett tag konstaterade hon, så det kom antagligen någon gång under dom veckorna när jag höll på att gråta hjärtat ur mig i början av augusti.
när hon berättat det där så kunde jag pusta ut lite. vill inte bli gråhårig ännu, men att få en bekräftelse på att livet ibland kan vara så jävligt att man får gråta hår kändes nästan lite fint.
eller jag vet inte, men ändå.
tror att det här kan bli en riktigt bra höst och vinter i alla fall.
fastän jag kommer sakna badkaret på chapmans nåt otroligt när jag inte får stilla mitt badkarsmissbruk så finns det andra saker som jag värderar högre. jag har världens finaste familj som jag hoppas det blir många mysiga middagar tillsammans med, och för att inte tala om mina fantastiska vänner. dom flesta finns inte kvar i stan, men skypedate med rödvin och tända ljus är ej att förakta!
Och sist men inte minst ser jag fram emot att få kramas under stora jackor, se på bra film i sköna soffor, dricka té, dricka glögg, äta pepparkakor, ha snöbollskrig och kanske ligga och tina under täcker tillsammans med någon man tycker om.
det där håret hade suttit ett tag konstaterade hon, så det kom antagligen någon gång under dom veckorna när jag höll på att gråta hjärtat ur mig i början av augusti.
när hon berättat det där så kunde jag pusta ut lite. vill inte bli gråhårig ännu, men att få en bekräftelse på att livet ibland kan vara så jävligt att man får gråta hår kändes nästan lite fint.
eller jag vet inte, men ändå.
tror att det här kan bli en riktigt bra höst och vinter i alla fall.
fastän jag kommer sakna badkaret på chapmans nåt otroligt när jag inte får stilla mitt badkarsmissbruk så finns det andra saker som jag värderar högre. jag har världens finaste familj som jag hoppas det blir många mysiga middagar tillsammans med, och för att inte tala om mina fantastiska vänner. dom flesta finns inte kvar i stan, men skypedate med rödvin och tända ljus är ej att förakta!
Och sist men inte minst ser jag fram emot att få kramas under stora jackor, se på bra film i sköna soffor, dricka té, dricka glögg, äta pepparkakor, ha snöbollskrig och kanske ligga och tina under täcker tillsammans med någon man tycker om.
PEOPLE!
Hej!
Under den här veckan letar jag efter någon som är sugen på att vara med i People och visa upp vad du har du ditt kylskåp.
Kanske är du en person med udda smak och matvanor? Kanske är du finsmakare, vegan, köttälskare, öldrickare.. whatever!
Det börjar bli tajt med tid.
Jag behöver DIG!
Under den här veckan letar jag efter någon som är sugen på att vara med i People och visa upp vad du har du ditt kylskåp.
Kanske är du en person med udda smak och matvanor? Kanske är du finsmakare, vegan, köttälskare, öldrickare.. whatever!
Det börjar bli tajt med tid.
Jag behöver DIG!
Fyra vardagsbilder från en bra dag med dåliga kameran
Åkte in till stan och Mötte upp Jossan som är på besök i Göteborg. Sedan gick vi och träffade lyckliga familjen och fick titta på Iggy, Elvira och Rogers 11 dagars gamla dotter. Vi båda blev lyriska.
Iggy sov snällt i sin vagn, men Elvira hoppades på att hon skulle bli ett argt barn när hon blev lite äldre för Elvira gillar arga barn.
Subscribe to:
Posts (Atom)