wellwell.

Inte för kärlek, eller för att gå ensam hem mitt i natten.
Inte för en lång, lång väntan utan något slut, eller för alla dom där små stunderna av lycka.
Jag pratar inte om att jag vill vända tillbaka, eller om att gårdagen på nåt sätt var bättre än den här dagen.
Jag pratar inte om tårar som redan har gråtits, eller mat som redan är uppäten.
Jag tror att jag försöker prata om framtiden, och ibland undrar jag hur den kan göra så ont när folk säger att,
"det man inte vet har man inte ont av".