vaknar av att klockan ringer. har ingen tid att passa, men vill inte sova bort halva dagen. jag både älskar och hatar att vara ensam i lägenheten. jag älskar att kunna strosa runt, känna sig lite lagom sunkig, välja om man vill lyssna på musik eller spårvagnarna utanför, ta saker och ting i den takten man vill och att få vakna upp helt utsövd i en stor säng och ta hur mycket plats man vill. men jag hatar att gå och lägga mig ensam på kvällen, lyssna till klockans tickande eller sina egna andetag, att inte ha någon jag kan pussa i pannan, att "råka" laga mat till två när man bara är en och att sakna den man brukar se varje dag.
jag var lite ångestladdad när jag vaknade. ville ta en dusch (eller vill fortfarande), men det är totalt stopp i badkaret. inget vatten vill rinna ner. funderar på om jag ska duscha utanför badkaret och låta brunnen där göra jobbet? men då måste jag bära ut alla saker som kan bli vattenskadade först.
där fick man för att man ville passa på att vara lite sunkig - men blev automatiskt jättesunkig.
No comments:
Post a Comment