att försöka vara så stark att man blir dum
Ungefär som när du försökte hålla mig om ryggen men istället kom så nära att du spottade mig i ansikten. Inte så smart. Inte så kul. Inte så bra.
Fix och trix
Kommer ni ihåg väskan jag köpte för ett tag sedan? Var lite osäker på om jag gjort ett bra köp då jag störde mig på att handtagen kändes onödigt överarbetade. Har fortsatt störa mig på det så igår tog jag med den till skomakarn och lät honom förenkla den lite.
På andra bilden kan ni se resultatet och jag kunde inte vara nöjdare. Nu är den precis som jag vill ha den!
Ränder
Tänker sjukligt mycket på hur jag ska inreda mitt framtida hem. Samlar mängder av inspirationsbilder och idéer om hur det ska fixas och grejas. Har förbjudit mig själv att köpa saker till hemmet innan jag vet hur den framtiden ser ut men igår bröt jag mitt lilla löfte och slog till på en randig kudde. 25kr från Myrorna och det kändes värt.
Färgfest
Har blivit inbjuden att medverka på en utställning med temat "drömmaskin". Finns inte mycket tid för arbete då utställningen börjar redan vid påsk, så jag sitter hemma och filar på idéer kring ett kollagé-projekt jag varit sugen på ett tag. Tänkte att det här kunde få bli steg ett på det arbetet.
Stödgala för de fängslade Journalisterna Johan & Martin.
Jag ska göra mitt allra bästa för att komma. Ses vi kanske där?
Våren!
Mamma
När jag gick på gymnasiet blev min mamma hastigt sjuk efter en utlandsresa. Ingen kunde säga vad det var för fel på henne och ingen verkade kunna göra någonting åt det faktum att hon började tyna bort. Mamma låg på sjukhusets infektionsavdelning, isolerad från alla andra för att inte kunna smitta. I några veckor som kändes som en evighet försökte läkarna ta reda på vad det var för fel.
Jag läste foto på Munkebäcksgymnasiet det året och hälsade på mamma som låg på Östra sjukhuset efter skolan. Jag hade fått i uppgift att göra ett fotoreportage så det blev naturligt för mig att ha med mig kameran. Jag valde sjukhuset och mamma av två anledningar. 1. Det var där jag vistades under den perioden. 2. Jag ville föreviga min mamma om det som inte fick hända ändå skulle hända.
Vi trodde kanske att vi skulle fira jul på sjukhuset det året men så blev det inte. För en dag hittade dom felet och allting vände. Mamma var fortfarande svag och huden var för stor för kroppen som blivit så liten. Men det hade i alla fall vänt, hon var på väg tillbaks. Alltid mediciner från och med då, men i alla fall ett svar på vad som var fel, dessutom fick jag ett reportage som jag än idag tycker om och som betyder väldigt mycket.
Kortfilmsprojektet
Har varit på stranden nästan hela dagen och filmat sista scenerna till vårt kortfilmsprojekt. Pojkarna är helt fantastiska, duktiga och spralliga på samma gång! Den ena har en lite lägre profil än den andra och tillsammans kompletterar dom varandra så himla fint. Skrev jag kanske det igår, men dom påminner mig om hur jag och min syster var som barn. Framåt eftermiddagen slutade det nästan att blåsa helt och solen började sänka sig ner över vattnet och allting blev så otroligt vackert.
Drömmar
Drömmar är någonting jag lever av. Har alltid dagdrömt mycket, speciellt när man längtar efter sådant man inte kan få. Det stillar och lugnar oroliga sinnen, som en meditation för kreativa själar. Just nu dagdrömmer jag mest hela tiden. Om vårt framtida hem, med fina möbler, stora växter, blommiga tapeter och att kunna gå runt halvnaken på morgonen medan kaffes bubblar i bryggaren. Egentligen vet jag inte om det är njutning eller självplågeri eftersom det kanske dröjer evigheter tills dess att jag och Adam får ha vårt eget. Och jag vet att jag borde försöka stanna upp lite och bara njuta av nuet, men det är svårt när tankar framtiden är så vackra så att det nästan gör ont.
två
Ansikte
När jag var i Tidaholm hos min syster tidigare i år gjorde hon en avgjutning av mitt ansikte. Liksom mig jobbar hon med något slags identitetsarbete. Här om dagen fick jag se vad det blivit av dom där syresnåla minuterna jag offrade, och visst har det blivit något helt fantastiskt!
Lillen
Jag bryr mig
Här om dagen fick jag ett mail från min vän Emerentia som löd så här:
Hej kompisar och kusiner!
Jag tänket mest be om en lite tjänst. Jag har kommit på en idé som plötsligt blev en site. Den handlar om att bry sig och att påminna och peppa sina kompisar att gå och göra cellprovet för livmoderhalscancer regelbundet, och speciellt när kallelsen kommit i bredvlådan. Själv har jag inte gjort det än av ren skräck, men har lovat mig själv att göra det i veckan.
Jag skulle blir världens gladaste om ni ville skicka ett litet vykort och påminna de ni bryr er om lite extra mycket, eller lite extra lite också för den delen! Och vill ni blogga/berätta/sprida ännu mer är det också alldeles jättevälkommet!
Vi lanserar siten med pressmeddelande och liknande imorgon, men jag tänkte ge er en lite förtitt för att jag gillar er.
Jag tänket mest be om en lite tjänst. Jag har kommit på en idé som plötsligt blev en site. Den handlar om att bry sig och att påminna och peppa sina kompisar att gå och göra cellprovet för livmoderhalscancer regelbundet, och speciellt när kallelsen kommit i bredvlådan. Själv har jag inte gjort det än av ren skräck, men har lovat mig själv att göra det i veckan.
Jag skulle blir världens gladaste om ni ville skicka ett litet vykort och påminna de ni bryr er om lite extra mycket, eller lite extra lite också för den delen! Och vill ni blogga/berätta/sprida ännu mer är det också alldeles jättevälkommet!
Vi lanserar siten med pressmeddelande och liknande imorgon, men jag tänkte ge er en lite förtitt för att jag gillar er.
Här är adressen: http://jag-bryr-mig.se/
och hashtagen är #jagbryrmig, så klart.
Och har ni inte testat er på länge, snälla gör det, för det vore fantastiskt om vi alla fick leva hemskt länge och vara friska hela tiden, så klart!
Och har ni inte testat er på länge, snälla gör det, för det vore fantastiskt om vi alla fick leva hemskt länge och vara friska hela tiden, så klart!
Tänkte att jag skulle länka vidare av den enkla anledningen att jag bryr mig om er!
helg
Ny blommig klänning och finstrumpbyxor fick vara gårdagens mönster. Tappade förresten peppen för det där med mönsterutmaningen för en vecka sedan ungefär när jag glömde fota fina mönsterkombos flera dagar i rad. Tror ingen lider av det precis, var nog bara jag so tyckte det här med mönster var skoj.
Jag och Adam firade fredag genom att ha en riktig dejt med levande ljus, vin och god middag. Tyvärr klarar jag inte av att dricka vin längre. Låg vaken halva natten med det äckligaste illamåendet och brinnande mage. Så det får vara slut på sånt nu, det får vara slut på en himla massa saker som jag tidigare tyckte om. Livet får ta nya vändningar och jag får göra andra prioriteringar.
verkligheten
hejdå till kaffe av alla slag, öl, vin, cigaretter, stark mat, fet mat, fel mat, stress, oro, lite sömn, sena kvällar och typ tusen andra grejer som hörde ungdomen till.
Subscribe to:
Posts (Atom)