vaknade imorse började gråta så fort jag slog upp ögonen och insåg att det var en ny dag, kanske världens sämsta start på en dag någonsin? tänkte fan fan fan, JAG VILL JU VARA GLAD! varför är jag inte det? varför känner jag mig som ett tomt svar hål fastän jag är med på noterna? fastän det inte finns någon annan väg att gå än denna? varför vill mitt hjärta inte riktigt hålla med min hjärna? och framför allt, varför vill mina ögon inte sluta spruta äckliga jävla tårar? gud.
jaja. jag har spenderat dagen i gott sällskap i alla fall, tre män som betyder olika saker men alla väldigt mycket har jag fått äran att sällskapa med.
killar är en bra sak, förutom när man krossar ihjäl sitt hjärta på grund av en.
6 comments:
Varför? För att det tar tid, mer tid än vad man vill.
åh. fint. Och den bilden är fin som snus.
fuck vad jag känner igen mig.
Well det är människans lott att lida i alla sammanhang där hon får för sig att älska. Senast igår satt jag framför denna dator med en stadig ström tårar rinnandes över hela jävla fejset över en karl jag aldrig trodde skulle kunna göra mitt liv miserabelt. The perk är ju även att han inte ens gjort något. Strålande.
Trösten är att det går över. Ibland fortare än man vågar erkänna, ibland långsammare än man kan stå ut med. Men över går det. Alltid.
yeah. fick skippa skolan idag p.g.a svullna ögon. p.g.a that one guy som inte riktigt förstår mig.
bilden är vacker men skär i mitt hjärta.
Post a Comment