Jungfru Maria Evelina

Ååh, Mina ordval i onsdags kom verkligen från en annan planet, och kunde sättas in i meningar av den här typen: "jag vill inte verka påträngande", eller "ursäkta om jag tränger mig på". Idag har ångesten lagt sig lite, och jag kan skratta åt det och tänka att jag är en lustigkurre, eller att det lät som att jag var världens mest osäkra människa.

Påträngande, vad är det för ord liksom? Låter ju som att man håller på att födas.

För övrigt var kvällen riktigt bra. Jag hängde med party-queenen Essy som skakade rumpa kvällen lång. Den kvinnan har det verkligen i sig! Jag är så avundjuk på alla som verkligen kan dansa, och slipper så och flaxa som ett stort fån (som jag). Men kul var det. Devin var massa timmar försenad på grund av att han hade åkt fast i tullen (otippat? nej), snubben går på scenen en halvtimme innan klubben stänger, och det första han gör är att tända en, ja ni vet. LOL!



-

Torsdagsförmiddagen började helt otroligt konstigt. Jag vaknade av att en femårlig liten flicka flög upp i sängen, och förklarade för mig att hon var fröken, och alla gosedjuren (som jag typ sovit PÅ) var hennes dagisklass. Min ovana för barn i den åldern gjorde sig påmind, men jag kastade mig in i leken och agerade "rastpolis". Vi tog skolkort på godedjursklassen med min kamera, och jag kom plötsligt ihåg vilken fantasi man hade som barn. Det är så fint.