Den här gången är det annorlunda, jag är inte tonåring längre utan vuxen. Jag kommer att utbilda mig till Yrkesfotograf tillsammans med andra som jag tror och hoppas är likasinnade. Min klass kommer inte bestå av trettio hormonstinna ungdomar där dom flesta inte har en aning om vad dom vill göra med livet.
Och så var det ju det här med vänner. Den lilla detaljen som skrämmer mig mest, att det med största säkerhet hur man än är och vem man än är kommer att få nya vänner.
Nää, nu orkar jag inte skriva mer. Mina ögon går i kors och jag behöver samla mina tankar.
No comments:
Post a Comment