Knarkar man för mycket börjar man lukta på ett speciellt sätt. Folk klagar på dig i matkön och du fattar inte själv när du ljuger. Det är kväljningsframkallande som om man var död inuti. Men värst är det för den stackare som måste kyssa personen med lukten. Värst är lukten för någon som älskar och börjar förstå men inte kan förändra.
Det finns en doft för varje tillfälle, och har man abstinenes utsöndras den. Du svettas skit och alla idioter som inte fattar klagar på att det luktar bajs. I matkön, på jobbet. Du är ovetande, men sugen. Kärlek är skit och skit och skit och du skiter i att andra lider eller skämms för att du luktar så in i helvete illa. Det är kanske bra att vara ovetande?
Sedan sitter man där och mår dåligt för att man inte har fått knulla fastän det är 2008. Tänk min kära, tänk!
No comments:
Post a Comment