En oändlig klagan

Igår mingelfotade jag på avenyn, det är någonting av det värsta jag vet. JAG HATAR DET, och jag blir ledsen av det! Varje gång jag ger mig ut i aveny-"vimmlet" tillsammans med min kamera så lyckas jag övertala mig själv om att det inte är så farligt. Jag säger till mig själv att jag bara måste tänka positivt. Jag tvingar mig själv att tänka på alla bra saker som hade kunnat hända när jag är klar med fotandet, men efter 10 minuter inne på någon läskig klubb så tänker jag ändå på döden. Mitt leende är så äckligt påklistrat att jag får ont i käkarna, jag tackar och bockar fastän människor kör upp hand efter hand framför kameralinsen, och tankarna på att springa in i min drömkille när jag slutfört jobbet är som bortblåst.
Högklackade tjejer klappar mig på axeln och säger att jag måste ha världens glidigaste jobb. HA HA. Hade jag varit en av dom så hade jag kanske kunnat hålla med, men nu är jag ensam, jag är ung, och fulla Locatelli-hängare tror att dom kan göra vad dom vill med en. Jag får champange över mig, jag får saker i huvudet, jag blir ignorerad, någon skrattar åt mig, någon skriker att jag ska dö, en tjej går fram och sliter tag i min kamera för att jag fotat någon två meter ifrån henne och storhetsvansinnet fått henne övertygad om att jag smygfotat just henne. Jag vill kräkas. Jag går in på toaletten för två minuter i min ensamhet, jag hittar kokain, funderar en liten stund på att slänga mig ner och dra en lina. Jag avstår. Fortsätter ut i vimlet, och ångrar mitt val på toaletten fem minuter senare.

Värt att nämna är dock att alla jag möter ute på dessa ställen inte är svin. Dom flesta är bara fulla, glada och olika mig. Dom flesta är trevliga. Dom flesra vill bli fotograferade. Tyvärr är det ju inte deras leenden som sitter fast i ens huvud morgonen därpå, utan det är "dra åt helvete"t man fick för att man frågade fel person om en bild.
Det är ett jobb för fan, varför är det ingen som fattar det?


Tack och lov så mötte jag upp Emmeli när jag var klar, och hon förgyllde min kväll. På bussen hem sitter det en sjukt full kille och kräks floder. Det var så vidigt, men samtidigt tyckte man ju synd om honom. Plötsligt utbrister Emmeli högt och tydligt:
"Jag hatar den där killen! Jag skulle typ stycka honom ifall han var vid medvetande!"

LOL

No comments: