I perioder är ni ett ganska stort gäng som är inne och kikar på den här bloggen och i perioder inte lika många. Beror troligtvis på mina dippar när det gäller att uppdatera men jag tror det kallas för livet. Ibland finns känslan där. Ibland inte.
Jag skulle vilja tacka alla som reagerat på det här inlägget med kommentarer, mejl, sms och ord. Om ni bara visste hur mycket det betyder för att känna att jag kanske gjorde rätt som lämnade ut mig själv (och honom) på det sättet. Jag har varit livrädd för vad responsen skulle bli och hur jag skulle klara av den men i nuläget känner jag mig starkare än innan. Det är fruktansvärt att en är långt ifrån ensam om upplevelser som denna men förhoppningsvis är det ett litet steg på vägen att i alla fall våga prata om det. Tillsammans kan vi förändra, det är jag övertygad om.
Tack.
vita rockar
det finns några återkommande problem varje gång jag besöker en läkare. det händer ju titt som tätt med tanke på att jag har en mage som aldrig slutar göra ont.
återkommande fråga vid varje läkarbesök är, har du bajsat? känns lika härligt varje gång, att jag som 26-åring skulle söka läkarvård för"oförklarlig magsmärta" på grund av att jag glömt gå på toaletten. läkaren tittar alltid på mig med förväntansfulla ögon som att hen hoppas på att jag ska skina upp i ett leende och säga, nej, det har jag glömt göra den senaste veckan! tack! problemet är löst! 15 års helvetesmage kommer att försvinna bara jag kommer ihåg att bajsa lite då och då. tack tack tack!
finns väl ändå ett ord för det? förstoppning.
återkommande fråga vid varje läkarbesök är, har du bajsat? känns lika härligt varje gång, att jag som 26-åring skulle söka läkarvård för"oförklarlig magsmärta" på grund av att jag glömt gå på toaletten. läkaren tittar alltid på mig med förväntansfulla ögon som att hen hoppas på att jag ska skina upp i ett leende och säga, nej, det har jag glömt göra den senaste veckan! tack! problemet är löst! 15 års helvetesmage kommer att försvinna bara jag kommer ihåg att bajsa lite då och då. tack tack tack!
finns väl ändå ett ord för det? förstoppning.
vad jag längtar efter
jag längtar efter ett hem. längtar så jag blir galen. inbillade mig att mitt behov av den där stabila punkten hade avtagit efter alla vändor fram och tillbaka i olika lägenheter och boendeformer men där hade jag väldigt fel. en sommar kunde passera ganska smärtfritt men nu skriker hela jag efter en tillflyktsort.
längtar efter att bjuda hem en vän på middag
längtar efter att gå på loppisrundor och fynda fina saker
längtar efter att gå och lägga mig när jag vill
längtar efter att gå upp naken på morgonen
längtar efter att stänga in mig och låsa dörren
längtar efter att köpa hem blommor och ställa i en vas på bordet
längtar efter att få plats för mina saker
längtar efter att packa upp min resväska
längtar efter att bjuda hem en vän på middag
längtar efter att gå på loppisrundor och fynda fina saker
längtar efter att gå och lägga mig när jag vill
längtar efter att gå upp naken på morgonen
längtar efter att stänga in mig och låsa dörren
längtar efter att köpa hem blommor och ställa i en vas på bordet
längtar efter att få plats för mina saker
längtar efter att packa upp min resväska
Subscribe to:
Posts (Atom)