Ett bra tecken

Det här med att vara mellan två hem är lurigt. Jag har ju fortfarande kvar min gamla lägenhet, men i huvudet har jag redan flyttat ut. Känns som om jag står på tröskeln mellan två olika lägenheter och bara stampar. Nästa vecka ska jag packa ner mitt liv i lådor igen i hopp om att hamna på det perfekta stället för mig.

Igår köpte jag och Adam färg och målade om köket, stod och trampade i färg, lyssnade på fin musik och drack öl tills mitt i natten. Jag kände livet i mig och jag kände mig lyckligare än på länge. Det är ett bra tecken.