När började du fotografera?
I mellanstadiet/tidigt högstadie började jag låna min pappas gamla minolta. I skolan hade vi ett eget mörkrum som ingen någonsin hade använt, så jag bestämde mig för att inviga det.
I samma veva lånade jag även skolans digitalkamera, en riktgt värdelös tidig modell med minneskort som hade plats för typ tio bilder men oj vad roligt vi hade tillsammans!
Sedan var jag fast.
Hur lärde du dig att fota?
Intresse för hur man skulle göra för att få fram en bild? Jag vet inte vad jag ska svara på den frågan. Vem bestämmer vem som kan och inte kan? Grunderna och allt det tekniska har jag läst mig till och testat mig fram till, både på fritid och då jag gick media med inriktning på foto under gymnasiet.
Hur fick du foten in i fotovärlden? (alltså jobba som fotograf..)
Rätt personer såg mina bilder och tyckte jag var bra tror jag.
Hej:) jag undrar vad du jobbar som eller var? För du är inte bara fotograf om jag har förstått det rätt? Du är fin som snus.
Fin som snus är bra, fastän snus smakar skit. Utöver fotot jobbar jag extra på ett marknadsundersökningsföretag nere vid röda sten, och sedan flera år tillbaka, några timmar i månaden som personlig assistent till en tjej.
Jag undrar om du någon gång gjort något långvarigt fotogprojekt som du arbetat med under en längre tid och så vidare? Om du förstår vad jag menar.....eller håller du mest på med uppdrag och så?
Jag håller på med ett långvarigt fotoprojekt just nu, inget jag alltid jobbar aktivt med, men det har pågått i flera år, och än är det inte klart. Brukar vara rätt otålig och föredra kortare projekt annats. Jobbar mest med uppdrag och det finns inte alltid så mycket tid över för långa projekt. Tyvärr.
Nu kommer en jobbig fråga: hur mycket tjänar du som fotograf?
Om jag ändå kunde svara på den frågan på ett bra sätt. Det varierar nämligen otroligt från månad till månad. Ibland fakturerar jag knappt tusen kronor/månad, medans andra gånger är det en betydligt högre siffra. Saken är den att jag väldigt sällan plockar ut lön ur mitt företag utan låter dom ligga och götta sig, eller investerar i spännande/nödvändiga saker.
-
Jag undrar hur du gör för att få folk att känna sig bekväma framför kameran. Vad är din hemlighet? Några knep? Något du säger? (eller är det bara för att du ser så bekväm och avslappnad ut bakom kameran?)
Jag vet inte hur bekväma jag får folk att känna sig framför kameran egentligen, men jag har fått en del beröm från modeller och folk jag fotat om att dom känt sig väldigt avslappnade och peppade framför kameran och det är roligt att höra.
Jag försöker alltid själv vara så avslappnad som möjligt, pratar ofta väldigt mycket som om man känner varandra, och försöker få modellen att känna sig så delaktig som möjligt. Tycker att det är bra att ta lite "testbilder" och greja innan så att det blir mindre spänning när man väl sätter igång. Testbilderna behöver nödvändigtvis inte vara skräp, ibland blir dom väldigt spännande. Jag tycker att det är väldigt viktig att vara verbalt delaktig under fotograferingen, glada ord och pepptalk komme man långt på.
Jag är också nyfiken på hur du gör när du fotar främmande människor. Är det du som får komma med all kreativitet och idéer, eller har de du fotar själva krav på hur bilderna ska vara? och som några har sagt, hur beter du mot modellerna? Jag har inga problem med att fota folk jag känner tidigare, men om jag får förfrågningar att fota okända som jobb blir jag lite nojjig, även fast det oftast går bra sen.
Ofta tycker jag att folk som vill anlita en förväntar sig att man ska ha tiotusen underbara och fantastiska idéer fastän själva fotouppdraget kanske är någonting man inte alls varit bekant med innan. Så är det inte. Jag brukar känna mig pressad i sånna lägen. Ber alltid uppdragsgivaren att leta fram inspirationsbilder så att man får en bild av hur personer tänker/föreställer sig det hela om man är osäker. Ofta om det är en rolig fotografering så kommer kreativiteten och massor av idéer man kanske inte tänkt på innan under själva fotograferingen. Jag älskar att göra det som faller mig in, även om det inte är planerat.
Jag tror att ett stort plus för mig är att jag har väldigt lätt att prata ohämmat med folk och vara lite löjlig. Men om personen framför kameran tycker att fotografen är halvbortgjord så slipper som sjäva nojja och kan slappna av.
Undrar hur du 'beter' dig mot modellen när du är bakom kameran... Känner själv att jag ibland försvinner in i processen och därför blir väldigt "tyst" medan andra fotografer berömmer/talar med modellen väldigt mkt.
Jag beter mig som om vi vore vänner, fast ändå på ett professionellt sätt genom peppande ord, önskan om egna idéer från modellen och mycket beröm. Sedan är det självklart skillnad om man fotar någon i modell-syfte eller exempelvis ett brudpar, i ett sånt läge brukar jag prata på om att det verkligen är deras dag och försöka få dom att verkligen känna det, och fokusera på varandra istället för kameran.
-
Hej!
Nu har jag råkat få på mig uppdraget att fota ett bröllop och jag du har ju eftersökt tips om bröllopsfotografering.. Så vad har du lärt dig? Ge mig allt du kan. :)
Ha ett möte med brudparet innan. Förhör dig om vad dom har tänkt, bildmässigt och tidsmässigt. Be dom gärna visa dig bilder som dom känner sig inspirerade av/tycker är fina så att du har någonting att gå efter bildspråksmässigt.
Om paret ska gifta sig i en kyrka bör du höra med prästen var han/hon föredrar att du står under själva vigselakten. Dra upp ISOtalet i kyrkan (men glöm inte att ändra när du går ut). Jag rekomenderar absolut ett stativ i kyrkan. Fota ganska sparsamt/diskret i kyrkan, en kamera låter mer än vad man tror när det är tyst runt omkring.
När gästerna ska komma iordning innan middagen brukar det ofta serveras en fördrink eller så. Prata med brudparet om att vid denna stund smita iväg 15-30 minuter och bara fokusera på fantastiska bröllopsbilder. Bra är självklart om du har rekat och kollat ut fotoställen innan. Sist jag fotade bröllop hade vi även pratat om rekvisita som vi hade förberett. Kul och avslappnande för bilderna.
Ska du fota festen har jag inga mer tips än att försöka fånga stunden. Varva bilder på personer mer detaljbilder. Gör det hela till ditt eget drömska bröllopsreportage.
Lycka till!
-
Har du någon standardredigering på bilderna här på bloggen? Alla har ungefär samma färger och jag tycker att det är så fint.
Tack! Nej det har jag inte, förutom storleken på bilderna. Oftast gör jag inte så mycket mer än att dra ner färgtonerna lite osv. Men ibland har man ju lite tid över och är på redigeringshumör, hehe.
Hur brukar du göra när du redigerar bilderna? lägger du mycket tid på redigering?
Redigeringen tar en del tid ja, men detär hela processen med att välja ut foton och standardfixa med dom på en seg dator som jag tänker in då.
Jag brukar vanligtvis dra upp ljuset i bilden, dra ner färgerna och minska på dom röda tonerna. Alltid selective colors där jag tar bort röda toner, ökar vanligtvis på det svarta lite, eller förändrar tonen i det svarta i bilden, och öka/minska på det vita. Ibland använder jag mig av shadow/highlight. Sedan är det lite kontrastpill, kanske öka spärpa och sånt där.
-
hur man söker en utställningsplats/utställare? Händer det att man blir tillfrågad?
Jag har faktiskt aldrig sökt en utställningsplats eller utställare utan haft turen att få förfrågningar från folk som varit intresserade av att ställa ut mina foton. Men OM det inte hade varit så skulle jag förmodligen börjat med att ta kontakt med små/nya gallerier. Kanske finns någon i ditt kontaktnät som sysslar med något annat kreativt och har ett showroom eller liknande där man kan kombinera utställning och fest? Även en liten eller otippad utställning är en utställning.
Vad behöver man tänka på när man presenterar sin idé?
Då jag varit på möte med mina utställare har jag fått väldigt fria händer från start. Vid ena tillfällen visade jag upp en del av mina foton och berättade om tankar kring mitt fotograferande. Sedan har jag jobbat mest själv/fritt med att planera hur bilderna ska hängas osv. Var noggrann med att förhöra dig om vilka ytor du har till ditt förfogande.
Finansiering, vem betalar och så?
I mitt fall har det varit olika. Vid min första ensam-utställning stod de som hade lokalen för utgifter för bilder och material. När jag ställde ut på Weekday på kungsgatan stod dom endast för lokalen, och jag själv stod för kostnader för foto, montering och material (behöver dock inte bli så dyrt). Frågade inte om annat där, som hade säkert kunnat putta in lite för konstnader. Många utställare (i alla fall dom som har pengar är nog beredda att hjälpa till med materialkostnader om dom är intresserade av dig som konstnär/fotograf...). I Weekday-fallet tänkte jag inte ens på det med kostnader med tanke på vilken möjlighet det var för mig att synas med mina foton i en av stans mest välbesökta och populära butiker. Dessutom var det ju en stor ära att bli tillfrågad.
Hur marknadsför man bäst?
Jag har gjort "reklam" för mina utställningar via facebook och min blogg. Dom som har ställt ut mig har också gjort reklam för vad som ska hända, och det är ett stort plus eftersom man når ut till en större och annan målgrupp då.
Hur förbereder sig man för en utställning?
Jag har rotat igenom så mycket bilder inför utställningar, gamla som nya. Det bästa är att gå på känsla, välja ut sina egna favoriter som verkligen betyder någonting så att man kan stå för bilderna till hundra procent. Beställ/framkalla bilder i god tid så att du ser att allting ser ut som det ska, och så att du har möjlighet att fixa till det om det är någonting som felar.
Häng bilderna i så god tid som möjligt, det blir nämligen aldrig som man tänkt ;) Se till att ha bra verktyg och vattenpass.
Fixa prislistor om du ska ha det, och märk gärna ut bilderna med nummer. Och glöm inte den såkallade "röda tråden", men den kan enligt mig vara lite hur som helst.
Känslan? Andra tips?
Bli inte för full om du har fest i samband med utställningen, klassisk tabbe. haha. Sug åt dig av komplimanger och beröm! Och framför allt, var stolt!
ÖVRIGT
Är du och han Adam på ge nu? hehä
Varför är jag inte förvånad att den här frågan dyker upp som gubben i lådan bland alla fotofrågor?
Jag är inte på G med någon annan än mig själv just nu och det är jag väldigt nöjd med. Å andra sidan utsluter det inte att man tycker om någon, men nej - inget "på g".
1 comment:
intressant läsning
Post a Comment