att ha älskat någon så länge och intensivt slutar man inte bara med över en natt. när man plötsligt är ensam efter att ha delat allt med någon är situationen minst sagt skrämmande. självklart finns där många tankar och ord som behöver sitt utrymme. att skriva av sig är ett perfekt sätt för många tror jag. som att prata med någon, men utan att man behöver få respons. jag har inga frågor, jag behöver egentligen inte ha några svar på varför allting blev så här eftersom det trots allt känns rätt. men att få skriva, minnas och undra är en rättighet, och jag tänker ta mig friheten till det tills jag blivit ännu lite starkare och hittat tillbaka till varje del av mig själv.
jag är på väldigt god väg. och jag är inte olycklig, tvärt om.


No comments:
Post a Comment