En sak från varje dag

Måndag. Jag är på väg från mataffären, månadens enda riktiga "storhandling" är avklarad. Jag och Emmeli promenerar bort till spårvagnen för att ta oss hem och släng ihop en god, välbehövlig middag. Vad fan händer då, om inte att i samma stund som vi satt vår fot på spårvagnen smäller det till i matkassarna och all mat ligger plötsligt över spårvagnsgolvet. Inte överdrivet tungt packade kassar, också dessutom BÅDA! Vad är oddsen? Där står vi och försöker despera packa på oss våra matvaror i fickorna, men självklart förgäves. Vi passerar hållplatsen vi egentligen skulle klivit av vid och paniken över hur vi ska få med oss allt ut ur spårvagnen innan vi är ändå i kortedala stiger. Någon snäll själ kommer fram och ger oss en påse, och med hjälp av den, min tygkasse och våra fickor och händer lyckas vi stiga av ungefär fyra hållplatsen för sent.
Sedan får vi försöka hitta någon affär som fortfarande har öppet och låna påsar där för att lyckas ta oss hem.

Tisdag. Boro är en häst som alla barn i stallet tycker om, varför förstår jag inte. Varje gång jag försöker närma mig hästjäveln försöker han bita mig. Jag är personlig assistent och måste låtsas som att allting är lugnt när jag i själva verkat vill bajja ner mig i tanken på en stor häst som vill sparkas och bitas.

Onsdag. Klockan är typ åtta (på kvällen) och jag bestämmer mig för att testa att vara bakis på jobbet för första gången på så länge att jag inte minns. Vi dricker vin och öl, och jag har den trevligaste kvällen på länge. Inga tankar på jobb eller morgondag. Sedan hamnar jag hemma hos J, och väl där känner jag hur sömnen kallar. Jag borstar tänderna, tvättar ansiktet och kissar. Där på toalettstolen gör jag den goa upptäckten att toalettpappret är slut, inte en centimeter finns kvar. I min halvstressade fylledimma får jag lite smått panik över hur jag ska gå tillväga med den eventuella bakfyllebajsen följande morgon. Inga servetter, inget hushållspapper, inga näsdunkar, ingenting finns. Jag lägger in hans rosa post-it lappar på toan som "tillfällfigt papper" och försöker koppla bort den sjuka upplevelsen som väntar mig tillsammans med huvudvärken nästa morgon.

Torsdag. Jag är inte bakis förrän klockan blir ganska mycket. Vet att jag ska jobba i ungefär elva timmar och humöret är inte på topp. Efter att ha klarat mig igenom allt jobb på arbetsplats nummer ett åker jag mot korsvägen för att ta mig till arbetsplats nummer två. Jag köper med mig ett veggo-pitabröd som middag. Sitter och äter det som en bakfull äcklig ko på korsvägens terminal.

Fredag: VD:n på jobbet har fyllt femtio under veckan och på jobbet bjuder dom på underbar buffé, öl och vin.