Och där låg jag, helt naken på golvet i ett pojkrum som jag aldrig borde besökt, och önskade mig verkligen bort någon helt annan stans. Inte ens på skoj kunde jag förstå vad det var jag sysslade med, varför jag hade viskat, "hem till dig, eller till mig" i det där örat för att sedan bli till den största förödmjukelse i min historia. Nu låg jag ju liksom där, nyknullad utan känsel i benen, ryggen och rumpan, sämsta ligget någonsin. Kommer knappt ihåg mitt eget namn, och ännu mindre hur jag hamnade med en på ett kallt pojkrumsgolv med en gitarr mellan benen. Som om någon skulle förbarma sig och sjunga en vaggvisa. "VAR ÄR MINA KLÄDER", vrålade jag. Du skrattade, pekade på mig där jag låg, och svarade att jag inte skulle väcka dina föräldrar. Sedan kastade du till mig ett tre dagar svettigt linne som jag lyckades dra på mig fortare än ljuset. Det skavade mot mina bröst, men nu var allt lite mer som vanligt igen. Jag var tillabaka som den påklädda tråkiga kompis-tjejen, där jag trivs bäst. Nu gällde det vara att skapa en minneslucka som var stor nog att trolla bort så gott som hela den här kvällen för alla som varit inblandade. Nu gällde det att förtränga ditt skrattande och pekande.
Innan jag skulle somna lyckades jag få tag i min mobil, som tack och lov inte hade ramlat ut fickan den här brutala fyllekvällen. "1 nytt meddelande" stod det, och jag läste fastän allt var som i en dimma.
Plötsligt var allt klart framför mig, och det stod, "EJAN, VART TOG DU VÄGEN?", jag ställe mig själv samma fråga. VART FAN TOG JAG VÄGEN? Varför kunde du inte frågat det innan jag klev in i den där taxibilen? Varför är det alltid försent för att ställa allting till rätta och ångra sig? Och, varför, varför måste man låtsas som att man är en jävla sten?
När jag gick ut från din port bakfull som ett svin morgonen därpå såg jag att du bodde granne med min farmor.
<3
Kärlek är när ens mamma storhandlar på Netto, och samtidigt köper en present till en i form av ett par rosa trosor med apor på.
Jag älskar dig lilla mamma.
Jag älskar dig lilla mamma.
HEY
Idag hade jag min första på-riktigt lediga dag från jobbat på 12 veckor. Den spenderade jag i staden tillsammans med Emmeli, min syster, i jakt på en klänning till bröllopet nästa helg. Självklart så hittade jag ingen klänning men jag kom nyss hem med två par skor. Typiskt.
Big in Partille
Mitt nya "intresse" ska bli någonting som inte har med klagan att göra.
Typ:
- Börja följa förlossningskliniken slaviskt
- Börja sjunga opera
- Bygga en låtsasbror i mänsklig storlek
Förlsag?
ps:
Önskar att jag var byxmyndig på 80-talet.
Typ:
- Börja följa förlossningskliniken slaviskt
- Börja sjunga opera
- Bygga en låtsasbror i mänsklig storlek
Förlsag?
ps:
Önskar att jag var byxmyndig på 80-talet.
Då var kaffet kallt också
Jaha, tack så jävla mycket. Tack för att du vägrar förstå när jag säger att jag är ensam och rädd för vargen. Istället blir du avundjuk för att jag aldrig kommer gifta mig. Det är då jag exploderar, och du får se den där sidan av mig som du aldrig sett förut, den som är varken hård eller mjuk. Du får se den där sidan som inte är någonting mer än raseri över all smärta vi ska kosta varandra. Jag tycker det är pinsamt att tappa kontrollen, att nästan bli en varg precis som du. Du orkar uppenbarligen inte lyssna på mitt tjat eftersom du har proppat in massor av godis och pizza i öronen. Du går med hårda steg, smäller igen dörren så att någonting går sönder. Du måste vara farlig, du måste vara en varg. Det spelar ingen större roll vad du är, för kaffet har ändå hunnit bli kallt.
Ännu en dag är över, och jag undrar vart du tog vägen när du bara gick offline i mitt liv. Jag undrar vem jag var innan jag mötte dig. Ibland minns jag att jag var stark. Jag minns en hund som var ute på långa promenader. Jag minns inga vargar. Jag minns att jag tyckte om mig själv. Men ibland minns jag ingenting alls, och jag får en känsla av att innan någon annan byggde upp mitt liv med tvivel och rädsla så var jag bara ett grått korn, ett räkskal i soptunnan, en kall kopp kaffe, kanske rent av kaffesump.
Jag vet att jag tänker fel när jag tänker att du gjorde rätt som tog emot all skit som andra gav dig, och delade med dig av den till mig. Jag skyllde allt på åksjuka när jag kräktes i diket av skuld över att inte ha kunnat rädda dig innan du förstörde mig. Jag borde inte prata om kaffe i olika former, men hellre det än våld och likgiltighet. Jag borde sluta tänka tillbaka och ställa frågor som jag ändå aldrig kommer få svar på. Jag gjorde aldrig något fel, jag ville bara bjuda dig på fika.
Fibes oh fibes
Nu är jag lite trött på er killar och tänker sova.
Men håll utkik efter nya pressbilder på ett grymt band gott folk.
Tack gode gud för sånt här
Vad som gör en dag riktigt värd:
Att promenera i stan påväg hemåt efter en riktigt seg dag på jobbet och se en superbimbotjejes löshår blåsa av huvudet och bort bort. "HA HA", säger jag åt sånt. Det gled bara längre och längre ner, släpade längs gatan efter henne men höll sig fortfarande fast med hjälp av trassel och en hård hästsvans, och plötsligt flög det bara där i blåsten. Min dag blir på nåt absurt sätt fulländad av sånna här händelser.
Att promenera i stan påväg hemåt efter en riktigt seg dag på jobbet och se en superbimbotjejes löshår blåsa av huvudet och bort bort. "HA HA", säger jag åt sånt. Det gled bara längre och längre ner, släpade längs gatan efter henne men höll sig fortfarande fast med hjälp av trassel och en hård hästsvans, och plötsligt flög det bara där i blåsten. Min dag blir på nåt absurt sätt fulländad av sånna här händelser.
*kräks*
Inte ens om jag mötte mitt livs kärlek idag skulle jag kunna sumpa det jag och datorn har tillsammans.
Ett gött liv
Att jobba heltid och samtidigt försöka driva ett företag, umgås med sina vänner och utöva ett intresse går inte riktigt ihop. Speciellt inte när man saknar både körkort och bil och bara en vanlig arbetsdags resetid med västtrafik tar nästan tre timmar.
Imorgon är det fredag och jag funderar på att fira det genom att föreställa mig alla jag möter nakna.
Äta, jobba, sova, äta, sova, jobba, jobba, sova, äta, bajsa, sova, jobba.
Imorgon är det fredag och jag funderar på att fira det genom att föreställa mig alla jag möter nakna.
Äta, jobba, sova, äta, sova, jobba, jobba, sova, äta, bajsa, sova, jobba.
S U C K
jag och Jenny sitter på en bänk och väntar på bussen.
Jenny: Någons mobil ringer!
Jag: Nej, det är bara min mage.
Jenny: Någons mobil ringer!
Jag: Nej, det är bara min mage.
Bitterfitta möter ironi
Om att inte lyssna på andras råd:
"Tolv år gammal tog Evelina sitt första foto på en av Gran Canarias sandstränder. Väl hemma i Sverige igen framkallades en av dom mest skrattretande turistbilder som har tagits, och familjen konstaterade att om det var någonting hon inte skulle syssla med så var det foto. Idag frilansar Evelina som fotograf med diverse olika fotoprojekt, men håller sig så långt borta från charterbilder som det är möjligt. När hon inte hänger med sin kamera, eller jobbar som industriarbetare dricker hon mer än gärna en kopp kaffe eller öl i goda vänners lag. Hon ägnat också alldeles för mycket tid åt att beklaga sig över kärlek, krämpor, värk och andra vardagliga saker som gör de unga, annars så underbara åren till en pina. I det här nummret av People har Evelina fotat och intervjuat härliga människor i Göteborg."
Jaja, det var väl kul.
it's all about love
Vi börjar skriva lappar till varann?
Idag har jag inte varit så farligt emo som igår utan lite mer lagom. Det är lika bra att inse att man kommer leva världens tråkigaste svensson-liv tills man gör någonting åt saken. Jag har bestämt mig för att jobba kvar på lagret tills i Januari, sedan drar jag till Thailand. När jag kommer hem så lovar jag mig själv att välja en väg och sluta vara en sån pussy. Dans, sömn och kärlek. Klart slut.
Världens bästa EMO-inlägg
UUUUH! Jag är så sjukt nere! Allt är så deppigt, grått och åt helvete just nu. VARFÖR HÄNDER DET INGENTING BRA? HUR LÄNGE SKA MAN BEHÖVA VÄNTA EGENTLIGEN??? Allting har verkligen gått dåligt det senaste, och idag kom den där goa droppen som fick min bägare att fullkomligt svämma över. Jag hade nog behövt slå någon, men det är elakt. Är dessutom rädd för att gå utanför dörren med risk för att ramla och bryta benet, eller bli påkörd med min tur.
I fredags kom hemsidan upp, och det var verkligen peppen för mig! Anledningen till att den var uppe redan i fredags fastän den inte är helt klar beror på att nya nummret av People kom ut då, och jag är med där i. ROLIGT VA!? Nej, inte ett jävla dugg. INTE ROLIGT ALLS! Självklart hade dom glömt bort att skriva ut min hemsideadress fastän vi haft värsta mail-kontakten angående den och att dom absolut vill kunna hänvisa till min hemsida. BULLSHIT. fucking jävla kuk bullshit. HUR KAN MAN MISSA/GLÖMMA NÄR DET VARIT "PÅ TAPETEN" SÅ LÄNGE?? Dom andra som fick såklart sina hemsideadresser utskrivna, men inte jag. Självklart inte jag. Jag som hade jobbat på så för att få allt klart i tid. Höll modet uppe hela helgen fastän jag egentligen blev så himla ledsen, och nu erkänner jag det JAG BLEV SÅ HIMLA LEDSEN OCH BESVIKEN PEOPLE!
Och idag gick jag in på pressbyrån efter en skitdag på jobbet med äcklig lunch, och bajsväder. I hyllan står nya Kamera&Bild och jag bläddrar igenom nummret eftersom jag hört att Camilla i mitt lag tog ett pris och jag gärna ville se hennes bild. Upptäcker till min stora fasa att killen jag legat och fajtats om förstaplatsen med dom senaste etapperna tagit hem hela skiten. Segern säkrade han med en ful bild dessutom. Förlåt Johan, men bitterheten tar över min kropp och mina skrivfingrar. GRATTIS.
Om jag ska beklaga mig över allt det andra så kommer det här inlägget bli oändigt och ni kommer hata mig som den största bitterfittan någonsin om ni ens orkar läsa klar så jag skippar det.
Nu fattas det bara att jag får veta att jag har klamydia eller nåt.
Fast just det ja, ligger ju inte.
I fredags kom hemsidan upp, och det var verkligen peppen för mig! Anledningen till att den var uppe redan i fredags fastän den inte är helt klar beror på att nya nummret av People kom ut då, och jag är med där i. ROLIGT VA!? Nej, inte ett jävla dugg. INTE ROLIGT ALLS! Självklart hade dom glömt bort att skriva ut min hemsideadress fastän vi haft värsta mail-kontakten angående den och att dom absolut vill kunna hänvisa till min hemsida. BULLSHIT. fucking jävla kuk bullshit. HUR KAN MAN MISSA/GLÖMMA NÄR DET VARIT "PÅ TAPETEN" SÅ LÄNGE?? Dom andra som fick såklart sina hemsideadresser utskrivna, men inte jag. Självklart inte jag. Jag som hade jobbat på så för att få allt klart i tid. Höll modet uppe hela helgen fastän jag egentligen blev så himla ledsen, och nu erkänner jag det JAG BLEV SÅ HIMLA LEDSEN OCH BESVIKEN PEOPLE!
Och idag gick jag in på pressbyrån efter en skitdag på jobbet med äcklig lunch, och bajsväder. I hyllan står nya Kamera&Bild och jag bläddrar igenom nummret eftersom jag hört att Camilla i mitt lag tog ett pris och jag gärna ville se hennes bild. Upptäcker till min stora fasa att killen jag legat och fajtats om förstaplatsen med dom senaste etapperna tagit hem hela skiten. Segern säkrade han med en ful bild dessutom. Förlåt Johan, men bitterheten tar över min kropp och mina skrivfingrar. GRATTIS.
Om jag ska beklaga mig över allt det andra så kommer det här inlägget bli oändigt och ni kommer hata mig som den största bitterfittan någonsin om ni ens orkar läsa klar så jag skippar det.
Nu fattas det bara att jag får veta att jag har klamydia eller nåt.
Fast just det ja, ligger ju inte.
!!!
Trodde precis att jag gjort mitt livs tabbe. Trodde att jag lyckats radera alla Fibes oh fibes pressbilderna jag tog här om veckan såhär en timme innan jag ska träffa Edvin och han ska få se resultatet.
Mitt hjärta frös verklige till is. Hatar den känslan.
Mitt hjärta frös verklige till is. Hatar den känslan.
Brunt Bajs Brunt
Varför verkar det som att alla gillar den gamla blonda Ejan bättre?
Ge mig en chans för fan, jag är fortfarande samma Ejan, om inte bättre!
Jag tycker i alla fall att det blev fint.
Ge mig en chans för fan, jag är fortfarande samma Ejan, om inte bättre!
Jag tycker i alla fall att det blev fint.
...
Jag menar inte att vara självgod eller nåt men,
hade jag varit kille hade jag absolut dejtat mig.
hade jag varit kille hade jag absolut dejtat mig.
Att dricka te
Igår hade jag och en vän en mycket intressant disskusion gällande fenomenet "att dricka té".
Han hävdade bestämt att det så gott som alltid var en lite diskretare form av knullinbjudan, och att inget té skulle förekomma. Hans erfarenheter sa att dom gånger han blivit inbjuden på té så hade det varit max tio minuter påklätt från det att man kommit innanför dörren.
Jag däremot envisades med att det visst finns folk som bjuder på té, och då verkligen bjuder på té! Han skrattade mest åt mig när jag började spekulera i ifall det kunde ha att göra med att jag;
1. Inte var knullvänlig nog
2. Utstrålade att jag tycker väldigt mycket om té
3. Har vänner/ragg/bekanta som tycker väldigt mycket om té
Sedan började jag fundera på vad jag själv haft för avsikter då jag bjudit hem folk på diverse drycker, och insåg att jag verkligen är den torrfitta jag räds för att vara. Säger jag té/kaffe/vin whatever så menar jag det - och inget annat.
Skrattretande nog så behåller jag gärna kläderna på in i det sista. Tror aldrig att jag knullat i samband med "en kopp té", eller i alla fall så har jag hunnit avsluta min kopp innan det är dags (och då på mer än tio minuter)!
Jag drar därför slutsatsen att té är en god och social dryck som betyder väldigt mycket mer än sex, i alla fall för mig och dom flesta som jag umgås med.
Tack gode fan för det.
Han hävdade bestämt att det så gott som alltid var en lite diskretare form av knullinbjudan, och att inget té skulle förekomma. Hans erfarenheter sa att dom gånger han blivit inbjuden på té så hade det varit max tio minuter påklätt från det att man kommit innanför dörren.
Jag däremot envisades med att det visst finns folk som bjuder på té, och då verkligen bjuder på té! Han skrattade mest åt mig när jag började spekulera i ifall det kunde ha att göra med att jag;
1. Inte var knullvänlig nog
2. Utstrålade att jag tycker väldigt mycket om té
3. Har vänner/ragg/bekanta som tycker väldigt mycket om té
Sedan började jag fundera på vad jag själv haft för avsikter då jag bjudit hem folk på diverse drycker, och insåg att jag verkligen är den torrfitta jag räds för att vara. Säger jag té/kaffe/vin whatever så menar jag det - och inget annat.
Skrattretande nog så behåller jag gärna kläderna på in i det sista. Tror aldrig att jag knullat i samband med "en kopp té", eller i alla fall så har jag hunnit avsluta min kopp innan det är dags (och då på mer än tio minuter)!
Jag drar därför slutsatsen att té är en god och social dryck som betyder väldigt mycket mer än sex, i alla fall för mig och dom flesta som jag umgås med.
Tack gode fan för det.
DAGENS OUTFIT!
Kändes verkligen rätt i tiden, och kombinationen är väldigt nyskapande. Lite finare svarta skor till tracksuit, och en pälsmössa som pricken över i:et.
Mössa: Morfars gamla
Glasögon: Diesel
Halsduk: Från egypten
Tracksuit: Second hand
Skor: Present från mamma
HA! Fan vad det här kändes som en bitchslap i ansiktet på alla härliga modebloggare!
Kära vänner och gott folk
VARFÖR KOMMENTERAR NI INTE LÄNGRE?
DET ÄR INTE ROLIGT ATT BLOGGA UTAN ER!
Jag kanske borde inse att det inte heller är roligt att läsa emo-inlägg om kärleksproblem eller ingenting alls.
Jag borde ta mig i kragen och göra någonting vettigt. Jag borde börja leva för då kanske jag har nåt spännande att blogga om sedan.
DET ÄR INTE ROLIGT ATT BLOGGA UTAN ER!
Jag kanske borde inse att det inte heller är roligt att läsa emo-inlägg om kärleksproblem eller ingenting alls.
Jag borde ta mig i kragen och göra någonting vettigt. Jag borde börja leva för då kanske jag har nåt spännande att blogga om sedan.
nosebleed on the dancefloor
Fattar inte vad jag tänkte med i fredags. Min klubb-abstinens var så stor att jag inte tog någon hänsyn till hur dåligt jag mådde. Såhär i efterhand förstår jag att man är dum i huvudet om man dricker sex öl på febernedsättande, och är vaken i över 24 timmar för att få dansa och se människor med hopp om att inte må sämre när man vaknar morgonen därpå! Om man vaknar morgonen därpå vill säga. Å andra sidan var mina bihålor så gott som förlamade efter den öl-kuren, febern var borta och jag kände mig som en ny människa. Ångrade dock mitt tvångsmässiga beteende när jag låg i sängen på lördagen.
Vid två tillfällen gav han där uppe mig tydliga tecken på att det var dags att åka hem, men inte fan lyssnade jag på dom.
TECKEN NR1. Mina strumpbyxor går sönder innan jag ens hunnit komma halva vägen till förfesten (mardrömmen för alla tjejer som inte är emo)
TECKEN NR2. Jag snyter mig och plötsligt har jag blod i hela ansiktet. Sjukt läskigt.
Väl i kön till the eye mådde jag som en gudinna på alkohol och värktabletter, och när jag skulle uppge mitt namn till vaken som kollade listan så gick ljuset om varför jag genomliditit kvällen upp för mig! På listan stod jag nämligen inte uppskriven som, "Evelina", inte heller "Ejan" som jag vanligtvis gör, och jag kände mig förvirrad i några sekunder. Vaken (som jag vet känner igen mig) sa att hon inte kunde släppa in mig om jag inte kunde uppge hela mitt namn och efternamnet räknades inte.
Plötsligt gick det upp för mig att jag lovat Fredrik att förgylla dansgolvet genom att komma iklädd min kompis guldbodyn, därför var det självklart att jag stod uppskriven som "EVELINA GULDBODY". Herregud vad det gjorde min kväll! och jag kommer ångra mig natt och dag att jag hade på mig en jävla svart klänning och bröt mitt löfte.
En vacker dag... eller rättare sagt, klubbnatt, så lovar jag dock att jag ska leva ut mitt löfte om scen-dans iklädd bara guldbody.
FREDRIK ÄR FEST.
Vid två tillfällen gav han där uppe mig tydliga tecken på att det var dags att åka hem, men inte fan lyssnade jag på dom.
TECKEN NR1. Mina strumpbyxor går sönder innan jag ens hunnit komma halva vägen till förfesten (mardrömmen för alla tjejer som inte är emo)
TECKEN NR2. Jag snyter mig och plötsligt har jag blod i hela ansiktet. Sjukt läskigt.
Väl i kön till the eye mådde jag som en gudinna på alkohol och värktabletter, och när jag skulle uppge mitt namn till vaken som kollade listan så gick ljuset om varför jag genomliditit kvällen upp för mig! På listan stod jag nämligen inte uppskriven som, "Evelina", inte heller "Ejan" som jag vanligtvis gör, och jag kände mig förvirrad i några sekunder. Vaken (som jag vet känner igen mig) sa att hon inte kunde släppa in mig om jag inte kunde uppge hela mitt namn och efternamnet räknades inte.
Plötsligt gick det upp för mig att jag lovat Fredrik att förgylla dansgolvet genom att komma iklädd min kompis guldbodyn, därför var det självklart att jag stod uppskriven som "EVELINA GULDBODY". Herregud vad det gjorde min kväll! och jag kommer ångra mig natt och dag att jag hade på mig en jävla svart klänning och bröt mitt löfte.
En vacker dag... eller rättare sagt, klubbnatt, så lovar jag dock att jag ska leva ut mitt löfte om scen-dans iklädd bara guldbody.
FREDRIK ÄR FEST.
!!!
Herregud vad jag hatar människor, eller i alla fall mig själv. Jag är helt iskall i bröstet just nu bara för att jag legat vaken och ältat alla gånger jag gjort bort mig för "fel person" i flera timmar. Varför tänker jag ens tillbaka på saker som har varit??? Gjort är gjort, och det är ingen som hatar Ejan förutom Ejan. Var kommer all osäkerhet ifrån? Har jag kommit in i någon kris? Jag vill ha tillbaka mig själv som jag var förut.
VILL EGENTLIGEN SKRIVA OM MUSIK MEN JAG VÅGAR INTE.
VILL EGENTLIGEN SKRIVA OM MUSIK MEN JAG VÅGAR INTE.
X
Som vanligt när jag har för mycket prat om ingenting så blir det heller ingenting.
photo by: shagagraf / unresponsive @ deviantart.com
photo by: shagagraf / unresponsive @ deviantart.com
Eeh
Det enda jag lägger pengar på nu för tiden är mat, läkarbesök och mediciner. Det är SJUKT!
Försökte mig på att vara lite vitsig där, men det kändes ju sådär skoj.
Försökte mig på att vara lite vitsig där, men det kändes ju sådär skoj.
...
Men guuud!
Såg precis en bild på en snubbe som sög av sig själv. Blev fruktansvärt illa till mods.
Såg precis en bild på en snubbe som sög av sig själv. Blev fruktansvärt illa till mods.
Det här är en dejt
DET HÄR ÄR EN DEJT.
Du förstår väl att det här är en dejt? Inte uttalat, men ändå. Du förstår väl att det här är ett kärleksmöte, och inte bara ett vanligt tråkigt möte? Du förstår väl att det finns en mening med att vi sitter här nu, och stirrar på varann som två dumma idioter. Du förstår väl det? Jag själv förstår ingenting, och ändå försöker jag förklara för dig. Du känner väl fjärilarna i magen? Visst fan är det en dejt. Det är det alltid. Det är det alltid när två vilsna själar möts för att göra "ingenting speciellt". Eller hur?
- Hej vad heter du?
- Men det vet du ju redan?
- Just det ja, förlåt.
Bara en enda gång nuddar din hand vid min, och den är kall. Jag sitter som vanligt som en stel pinne i andra sidan soffan och försöker prata om roliga saker. Jag kommer aldrig mer våga chansa. Jag kommer aldrig mer orka räcka dig min hand. Jag kommer aldrig mer kunna säga "jag älskar dig" till någon. Ändå önskar jag så jävla mycket att jag slapp vara ensam. Jag önskar det så intensivt att jag helt plötsligt ligger i din säng. Där trycker jag ansiktet mot kudden, och försöker komma ihåg doften av att vara två. Jag tänker att jag aldrig mer vill somna ensam - Att jag aldrig mer vill vakna utan dig, men jag tar tillbaka det fortfare än det tagit att tänka det.
Alla behöver någon, är det inte så? Hur mycket man än förnekar det så kommer det ändå sluta med att man spenderar natt efter natt tillsammans med fel person för att slippa känna ensamheten. Stackars jävlar, stackars mig.
Du förstår väl att det här är en dejt? Inte uttalat, men ändå. Du förstår väl att det här är ett kärleksmöte, och inte bara ett vanligt tråkigt möte? Du förstår väl att det finns en mening med att vi sitter här nu, och stirrar på varann som två dumma idioter. Du förstår väl det? Jag själv förstår ingenting, och ändå försöker jag förklara för dig. Du känner väl fjärilarna i magen? Visst fan är det en dejt. Det är det alltid. Det är det alltid när två vilsna själar möts för att göra "ingenting speciellt". Eller hur?
- Hej vad heter du?
- Men det vet du ju redan?
- Just det ja, förlåt.
Bara en enda gång nuddar din hand vid min, och den är kall. Jag sitter som vanligt som en stel pinne i andra sidan soffan och försöker prata om roliga saker. Jag kommer aldrig mer våga chansa. Jag kommer aldrig mer orka räcka dig min hand. Jag kommer aldrig mer kunna säga "jag älskar dig" till någon. Ändå önskar jag så jävla mycket att jag slapp vara ensam. Jag önskar det så intensivt att jag helt plötsligt ligger i din säng. Där trycker jag ansiktet mot kudden, och försöker komma ihåg doften av att vara två. Jag tänker att jag aldrig mer vill somna ensam - Att jag aldrig mer vill vakna utan dig, men jag tar tillbaka det fortfare än det tagit att tänka det.
Alla behöver någon, är det inte så? Hur mycket man än förnekar det så kommer det ändå sluta med att man spenderar natt efter natt tillsammans med fel person för att slippa känna ensamheten. Stackars jävlar, stackars mig.
100% ejan
Det enda jag skulle klara av i fredags innan fyllan var ett faktum var att stava till, "THE LIFE".
TEH LIFE.
TEH LIFE.
...
Har nog den mest otippade "spelats mest i ipoden"-listan ever den senaste veckan.
1. Miss Li
2. Patrick Wolf
3. 50 Cent
Blir full i skratt av mixen, men ingenting går hand i hand.
1. Miss Li
2. Patrick Wolf
3. 50 Cent
Blir full i skratt av mixen, men ingenting går hand i hand.
blame it on the zipper
Alla ni som känner mig vet att jag inte är någon hejare på högklackat. I vilket fall som helst så tänkte jag ge det en chans till min kusins bröllop som snart stundar. Jag gav mig därför ut på klack-jakt här om dagen för att övervinna min rädsla, och komma ett steg närmare långa, snygga ben. Jag ville helt enkelt försöka bli lite kvinna, men tyvärr.
I min fantasi kunde jag se mig själv falla raklång inne i skobutiker fulla med folk som skratta åt mig, jag kunde så mig själv bli förväxlad för att vara transa, jag kunde känna hur mina fötter inte skulle få plats i dom små smala skorna. Trots det var jag målmedveten när jag började min runda. Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulla spräcka ett par skor! JA DET ÄR SANT, SPRÄCKA! Jag fattar inte hur det gick till, men då jag äntligen börjat känna mig lite bekväm så händer detta.
Skorna hade en dragkedja som plötsligt sprack upp. Min första tanke var "va!?! jag har inte sååå breda fötter", och att det var dålig kvalité. Aldrig att jag skulle erkänna att jag tryckt på mig ett för litet par. Sedan insåg jag att jag satt fast, och då kom paniken. Det högg till i mitt hjärta. Dragkedjan var uppdragen men uppsprucken tillsammans med skorna och gick därför inte att dra ner. Jag var fånge i min egen dumhet. Jag insåg att jag hade några val;
1. Ropa på tjejen i kassan, antaglige börja gråta henne i ansiktet och vilja dö av skam.
2. Försöka fly därifrån med skon kvar på foten, och begå min första stöld någonsin.
3. Slita sönder skon ännu mer och befria mig själv.
Alla tre känns ungefär lika pinsamma och jag vill inte ens erkänna vilket av dom här tre som min desperata hjärta tillslut valde. Suck. Aldrig mer högklackat, aldrig mer dragkedjor. ALDRIG MER ETT DÅLIGT FÖRSÖK TILL ATT VARA KVINNA.
I min fantasi kunde jag se mig själv falla raklång inne i skobutiker fulla med folk som skratta åt mig, jag kunde så mig själv bli förväxlad för att vara transa, jag kunde känna hur mina fötter inte skulle få plats i dom små smala skorna. Trots det var jag målmedveten när jag började min runda. Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulla spräcka ett par skor! JA DET ÄR SANT, SPRÄCKA! Jag fattar inte hur det gick till, men då jag äntligen börjat känna mig lite bekväm så händer detta.
Skorna hade en dragkedja som plötsligt sprack upp. Min första tanke var "va!?! jag har inte sååå breda fötter", och att det var dålig kvalité. Aldrig att jag skulle erkänna att jag tryckt på mig ett för litet par. Sedan insåg jag att jag satt fast, och då kom paniken. Det högg till i mitt hjärta. Dragkedjan var uppdragen men uppsprucken tillsammans med skorna och gick därför inte att dra ner. Jag var fånge i min egen dumhet. Jag insåg att jag hade några val;
1. Ropa på tjejen i kassan, antaglige börja gråta henne i ansiktet och vilja dö av skam.
2. Försöka fly därifrån med skon kvar på foten, och begå min första stöld någonsin.
3. Slita sönder skon ännu mer och befria mig själv.
Alla tre känns ungefär lika pinsamma och jag vill inte ens erkänna vilket av dom här tre som min desperata hjärta tillslut valde. Suck. Aldrig mer högklackat, aldrig mer dragkedjor. ALDRIG MER ETT DÅLIGT FÖRSÖK TILL ATT VARA KVINNA.
Sing hallelulja!
två saker jag inte gjort sedan jag lämnade dig
1. sagt jag älskar dig till någon (nykter)
2. haft sex nykter
med ett undantag på punkt två, men det gjorde mig ganska rädd så det räknas inte.
dom är så hemska, känslor.
LIGG PLATT PÅ RYGG, SOM EN DÖD TORSK.
1. sagt jag älskar dig till någon (nykter)
2. haft sex nykter
med ett undantag på punkt två, men det gjorde mig ganska rädd så det räknas inte.
dom är så hemska, känslor.
LIGG PLATT PÅ RYGG, SOM EN DÖD TORSK.
JAG VILL BARA DANSA!
Jag vill sluta tänka, fundera och analysera. Jag vill bara dansa!
fast jag kan skippa att se läskigt new rave ut, och lämna det till nattliga självportärtt utan tanke.
-
Mörkret faller alldeles för tidigt dessa dagar och ibland tror jag att jag kommit på svaret på min eviga fråga. Men lik förbannat inser jag gång på gång att, det finns inga svar - bara jävligt många frågor.
Jazz Svanen
Idag är jag fruktansvärt bakis. Förstår inte att så lite alkohol kan förstöra en människa så mycket. Haha.
Blir nästan rädd när jag tänker på hur mycket jag kunde dricka förut, när jag levade mitt "andra liv" eller vad man ska säga. Dessutom blev jag sällan bakis på det här ovana amatörsättet. Jag vet inte vad ska ska skrämma mig mest. Mitt nya liv, eller mitt gamla.
Igår blev jag mer eller mindre full på två öl, fast jag fattade det inte riktigt. I somras kunde jag typ dricka en flaska vin och 2 öl - PÅ FÖRFESTEN. Läskigt.
Återkommer...
Blir nästan rädd när jag tänker på hur mycket jag kunde dricka förut, när jag levade mitt "andra liv" eller vad man ska säga. Dessutom blev jag sällan bakis på det här ovana amatörsättet. Jag vet inte vad ska ska skrämma mig mest. Mitt nya liv, eller mitt gamla.
Igår blev jag mer eller mindre full på två öl, fast jag fattade det inte riktigt. I somras kunde jag typ dricka en flaska vin och 2 öl - PÅ FÖRFESTEN. Läskigt.
Återkommer...
Jag vill inte ha ett blått öga / Gud vad jag ljuger
Jag vill inte vakna nyknullad med världens baksmälla i en föräldravilla någonstans i utkanten av Göteborg. Jag vill inte känna mig som 16 år igen när jag smyger ut genom dörren och vinkar hejdå till en jävla idiotkille för att slippa skaka hand med någon förälder som sitter och flinar vid köksbordet. Jag vill aldrig mer behöva dra på mig en luva på väg till bussen för att dölja gårdagens sminkning och håret som står åt alla håll efter nattliga berusade aktiviteter som man ångrar. Jag vill aldrig mer komma någon nära, om det så bara är för en liten stund.
-
Vi vaknar hemma hos dig, i din fina lägenhet. Staden där utanför är i rörelse, men inte vi. För första gången på väldigt länge så känner jag en svag känsla av att vilja ligga kvar, om så bara för en liten stund. Jag vill ligga kvar brevid dig och höra när du andas. Jag mår bra i det nuet jag befinner mig i, jag mår bra innan du slår upp dina ögon och ser mig. När jag tittar på dig känner jag mig svag. Jag trodde aldrig jag skulle känna, men du är fan den vackraste människan jag någonsin, någonsin sett. Plötsligt vet jag, att jag vill stanna här, och jag blir livrädd.
-
Det läggs en arm runt omkring mig, och jag slingrar mig ur greppet som en jävla orm. Du kan inte röra mig nu, för jag vill inte behöva längta efter nåt jag ändå inte kan få.
-
Jag vaknar osminkad, orörd och ensam i en lägenhet där ingen annan får lov att vara förutom jag. Jag öppnar dörren till balkongen och andras in det som finns där ute. Jag andas in alla andra människors känslor för att slippa känna efter vad jag själv vill. Jag röker en morgoncigg i fönstret med en kopp kaffe som enda sällskap. Jag vill inte behöva se någon i ögonen. Jag vill inte lämna en del av mig själv i någons föräldrahem. Jag vill inte vakna nyknullad och känna, "jaha, då var det dags åka hem".
-
Vi vaknar hemma hos dig, i din fina lägenhet. Staden där utanför är i rörelse, men inte vi. För första gången på väldigt länge så känner jag en svag känsla av att vilja ligga kvar, om så bara för en liten stund. Jag vill ligga kvar brevid dig och höra när du andas. Jag mår bra i det nuet jag befinner mig i, jag mår bra innan du slår upp dina ögon och ser mig. När jag tittar på dig känner jag mig svag. Jag trodde aldrig jag skulle känna, men du är fan den vackraste människan jag någonsin, någonsin sett. Plötsligt vet jag, att jag vill stanna här, och jag blir livrädd.
-
Det läggs en arm runt omkring mig, och jag slingrar mig ur greppet som en jävla orm. Du kan inte röra mig nu, för jag vill inte behöva längta efter nåt jag ändå inte kan få.
-
Jag vaknar osminkad, orörd och ensam i en lägenhet där ingen annan får lov att vara förutom jag. Jag öppnar dörren till balkongen och andras in det som finns där ute. Jag andas in alla andra människors känslor för att slippa känna efter vad jag själv vill. Jag röker en morgoncigg i fönstret med en kopp kaffe som enda sällskap. Jag vill inte behöva se någon i ögonen. Jag vill inte lämna en del av mig själv i någons föräldrahem. Jag vill inte vakna nyknullad och känna, "jaha, då var det dags åka hem".
Upplösningen kommer kanske imorgon istället?
Okej. Idag var det alltså dags för upplösningen på gårdagens lilla tvilling-spex på jobbet.
Folk pratade bakom min rygg, det var uppenbart. Jag undrar ifall dom diskuterade hur jag lyckats med både hårblekning, och hårförlängning på bara en kväll. Antagligen gick upp ett ljus för dom flesta, men allihopa var för stolta för att erkänna sitt "missag".
Den trevliga killen som jag pratar lite med hade kommenterat "mitt" vågade frisyrbyte till Emmeli igår, och inte ens till honom hade hon sagt nåt. Idag var det jag som fick skämmas när han spillde ut sitt kaffe då jag var tillbaka som om ingenting hade hänt, i min blonda naturligt-knullruffade hårman.
Jag kände i vilket fall som helst igen blickarna jag fick. Dom sa:
- OSS KAN DU INTE LURA?
Vi lurade dom så hårt, utan att det ens var meningen. Men ändå höll dom käften.
Folk pratade bakom min rygg, det var uppenbart. Jag undrar ifall dom diskuterade hur jag lyckats med både hårblekning, och hårförlängning på bara en kväll. Antagligen gick upp ett ljus för dom flesta, men allihopa var för stolta för att erkänna sitt "missag".
Den trevliga killen som jag pratar lite med hade kommenterat "mitt" vågade frisyrbyte till Emmeli igår, och inte ens till honom hade hon sagt nåt. Idag var det jag som fick skämmas när han spillde ut sitt kaffe då jag var tillbaka som om ingenting hade hänt, i min blonda naturligt-knullruffade hårman.
Jag kände i vilket fall som helst igen blickarna jag fick. Dom sa:
- OSS KAN DU INTE LURA?
Vi lurade dom så hårt, utan att det ens var meningen. Men ändå höll dom käften.
...
Alla människor tar saker och ting olika.
Jag tar det helst i munnen, med ketchup och senap. Tack.
Jag tar det helst i munnen, med ketchup och senap. Tack.
what the hell do you think you're doing?
Sitter naken i sängen. Får gäster om en kvart. Jag borde klä på mig, fast jag vet att det hade varit uppskattat (i alla fall från en av gästerna) ifall jag öppnade dörren naken. Så roligt ska vi dock inte ha det. Nakenheten sparar jag tills nästa gång Jehovas knackar på. Jag vill bara krypa ner i min säng och sluta vara vuxen. Jag vill drömma om tonårskärlek, kyssar och platser som jag inte har varit på ännu. Jag tycker om att drömma om saker, för då kan man inte bli sårad. Man kan inte falla, man slipper att slåss. Jag kan fortsätta att vara kall när andra ser och hör.
1. Orkar inte umgås med mina föräldrars vänner och deras bäbisar.
2. Orkar inte vara trevlig och social.
3. Orkar inte äta middag.
Orkar ABSOLUT INTE sitta och låtsas som att det inte är ett riktigt jävlas AS bjudit hem sig själv till oss på middag.
-
Guuuud. Nu har dom kommit! Mitt hjärta slår dubbla volter hea tiden, och jag vet inte varför.
Nu får jag nästan dåligt samvete för det jag nyss skrev! Jag känner mig stel som en pinne, och svarar kort med ett leende på alla frågor dom ställer. Allting är jättebra, tjo och tjim!
Bäsisen spydde precis ner våran skinnfotölj. Urk.
1. Orkar inte umgås med mina föräldrars vänner och deras bäbisar.
2. Orkar inte vara trevlig och social.
3. Orkar inte äta middag.
Orkar ABSOLUT INTE sitta och låtsas som att det inte är ett riktigt jävlas AS bjudit hem sig själv till oss på middag.
-
Guuuud. Nu har dom kommit! Mitt hjärta slår dubbla volter hea tiden, och jag vet inte varför.
Nu får jag nästan dåligt samvete för det jag nyss skrev! Jag känner mig stel som en pinne, och svarar kort med ett leende på alla frågor dom ställer. Allting är jättebra, tjo och tjim!
Bäsisen spydde precis ner våran skinnfotölj. Urk.
Update
Idag åt jag någonting jag aldrig ätit förut, nämligen: veggo kyckling.
Smakade kyckling, såg ut som kyckling, och var allmänt kyckling. Till det åt jag kål och soltorkade tomater som jag varvade med en och annan "kungen av danmark". Sjukt äckligt.
-
Varför ställer alla läkare alltid samma diagnos efter cirka 3 minuter vilka symtom man än har? Jag kan inte minnas ett enda läkarbesök efter att jag fyllt 13 där inte läkaren fort som fan konstaterat att man lider av JÄRNBRIST.
Hade kunnat komma dit med en böld i röven, och jag hade ändå blivit järnbristförklard. Är så less på det! Ska man behöva lägga sig ner och dö i väntrummet för att få någon annan diagnos?
Spännande dag det har varit. Inte.
Smakade kyckling, såg ut som kyckling, och var allmänt kyckling. Till det åt jag kål och soltorkade tomater som jag varvade med en och annan "kungen av danmark". Sjukt äckligt.
-
Varför ställer alla läkare alltid samma diagnos efter cirka 3 minuter vilka symtom man än har? Jag kan inte minnas ett enda läkarbesök efter att jag fyllt 13 där inte läkaren fort som fan konstaterat att man lider av JÄRNBRIST.
Hade kunnat komma dit med en böld i röven, och jag hade ändå blivit järnbristförklard. Är så less på det! Ska man behöva lägga sig ner och dö i väntrummet för att få någon annan diagnos?
Spännande dag det har varit. Inte.
Brun page
Min tvillingsyster vikarierar för mig på jobbet idag. Jag ringde henne precis för att höra hur det gick att ta sig dit imorse, och hon berättade att "jag" redan fått ett flertal kommentarer om mitt vågade frisyrbyte.
Med andra ord: Hon hade inte sagt att hon inte var jag!?!?
HA HA HA.
Ska bli kul att höra vad folk säger när jag är tilbaka med mitt ljusa, långa hår imorgon och har skrotat den mörkbruna pagen.
Med andra ord: Hon hade inte sagt att hon inte var jag!?!?
HA HA HA.
Ska bli kul att höra vad folk säger när jag är tilbaka med mitt ljusa, långa hår imorgon och har skrotat den mörkbruna pagen.
Smart drag
Åt lunch tillsammans med min ipod på hög volym idag. Sjukt asocialt men vad gör man när man har en värsta sortens smaskare vid bordet?
Den bittra sanningen
En av mina favoritarbetskamerater är en brutal SÖRPLARE! Jag har nog aldrig hört nåt liknande! Nästan all energi under frukostrasten går till att lyssna och analysera sörplet. Fasar för den morgonen då jag inte kommer kunna hålla käften längre.
Det är ju faktiskt så, att även trevliga människor smaskar och sörplar.
Jag är dum i huvudet, men jag visar det inte.
Det är ju faktiskt så, att även trevliga människor smaskar och sörplar.
Jag är dum i huvudet, men jag visar det inte.
Skittorsdag
Idag när jag kom hem från jobbet så var jag sur. Hade ingen aning om var den där surheten kom ifrån, men jag lyckades inte bli av med den! Sitter fortfarande och känner mig lite sur utan att riktigt veta varför.
Om jag ändå kunde skylla på nåt vettigt! Kanske beror det på dom där skorna jag borde köpa men inte har tid att hitta, eller den där flaskan vin jag vill dricka men inte kan dricka. Ytlighet deluxe. Eller så beror det på nåt helt annat som: trötthet, PMS eller att du inte dök upp lika perfekt som i min dagdröm eftersom du dök inte upp alls. Sur är jag i alla fall, och antagligen beror det på någon skitsak som jag inte ens kan sätta ett finger på. Antagligen beror det på ett tråkigt liv.
Min ljusglimt på torsdagar är dock relationsrådet i P3:s Christer. Jag gillar Christer varje dag, men just på torsdagar brukar det vara lite extra bra. Då får man lov att gotta sig i andra människors känslor och problem, och för en stund glömma sina egna. Eller ah, "gotta sig" är inte riktigt rätt uttryckt eftersom jag känner en instinktiv känsla av att vilja komma med goda råd till alla människor som ringer och mailar in.
Vad har jag att ge goda råd om?
- Bli aldrig ihop med någon som behandar dig som skit.
Eh.. ja.
Det roligaste på länge var då en kille hade skrivit in till en sexspalt, han var minst sagt i desperat behov av hjälp.
Frågan han ställde var,
- Ska även pungen föras in i hålet under samlag?
Svaret han fick var,
- Om plats finnes.
HA HA HA.
Om jag ändå kunde skylla på nåt vettigt! Kanske beror det på dom där skorna jag borde köpa men inte har tid att hitta, eller den där flaskan vin jag vill dricka men inte kan dricka. Ytlighet deluxe. Eller så beror det på nåt helt annat som: trötthet, PMS eller att du inte dök upp lika perfekt som i min dagdröm eftersom du dök inte upp alls. Sur är jag i alla fall, och antagligen beror det på någon skitsak som jag inte ens kan sätta ett finger på. Antagligen beror det på ett tråkigt liv.
Min ljusglimt på torsdagar är dock relationsrådet i P3:s Christer. Jag gillar Christer varje dag, men just på torsdagar brukar det vara lite extra bra. Då får man lov att gotta sig i andra människors känslor och problem, och för en stund glömma sina egna. Eller ah, "gotta sig" är inte riktigt rätt uttryckt eftersom jag känner en instinktiv känsla av att vilja komma med goda råd till alla människor som ringer och mailar in.
Vad har jag att ge goda råd om?
- Bli aldrig ihop med någon som behandar dig som skit.
Eh.. ja.
Det roligaste på länge var då en kille hade skrivit in till en sexspalt, han var minst sagt i desperat behov av hjälp.
Frågan han ställde var,
- Ska även pungen föras in i hålet under samlag?
Svaret han fick var,
- Om plats finnes.
HA HA HA.
poetry hello hello
Det är lustigt sånt här med känslor alltså.
Jag saknar dig,
och du vet inte ens vem jag är.
okej, det där var kanske lite väl drama queen, ungefär som:
jag rör vid dig,
men du rör inte en min.
Jag saknar dig,
och du vet inte ens vem jag är.
okej, det där var kanske lite väl drama queen, ungefär som:
jag rör vid dig,
men du rör inte en min.
Subscribe to:
Posts (Atom)