Det här är en dejt

DET HÄR ÄR EN DEJT.

Du förstår väl att det här är en dejt? Inte uttalat, men ändå. Du förstår väl att det här är ett kärleksmöte, och inte bara ett vanligt tråkigt möte? Du förstår väl att det finns en mening med att vi sitter här nu, och stirrar på varann som två dumma idioter. Du förstår väl det? Jag själv förstår ingenting, och ändå försöker jag förklara för dig. Du känner väl fjärilarna i magen? Visst fan är det en dejt. Det är det alltid. Det är det alltid när två vilsna själar möts för att göra "ingenting speciellt". Eller hur?

- Hej vad heter du?
- Men det vet du ju redan?
- Just det ja, förlåt.

Bara en enda gång nuddar din hand vid min, och den är kall. Jag sitter som vanligt som en stel pinne i andra sidan soffan och försöker prata om roliga saker. Jag kommer aldrig mer våga chansa. Jag kommer aldrig mer orka räcka dig min hand. Jag kommer aldrig mer kunna säga "jag älskar dig" till någon. Ändå önskar jag så jävla mycket att jag slapp vara ensam. Jag önskar det så intensivt att jag helt plötsligt ligger i din säng. Där trycker jag ansiktet mot kudden, och försöker komma ihåg doften av att vara två. Jag tänker att jag aldrig mer vill somna ensam - Att jag aldrig mer vill vakna utan dig, men jag tar tillbaka det fortfare än det tagit att tänka det.

Alla behöver någon, är det inte så? Hur mycket man än förnekar det så kommer det ändå sluta med att man spenderar natt efter natt tillsammans med fel person för att slippa känna ensamheten. Stackars jävlar, stackars mig.

1 comment:

Anonymous said...

Uhm, det där känner jag igen obehagligt mycket.
Det känns som att gräva sin egen jävla grav fast man egentligen borde bygga en stege & klättra upp.