ur en dagbok

"ingenting är på riktigt längre
jag står chanslös mitt i ett hav av människor som misslyckas
vi spelade spel med våra fina unga hjärtan för att vara med varandra

men lämnade allting som ett enda stor svart mörker
då vi föll ut för varsinn sida utav berget vi klättrat upp för"

1 comment:

Anonymous said...

Precis så. Du är så begåvad i allt du lägger upp och skriver på din blogg. Jag blir lika förundrad varje gång. Det är som att du inte ens behöver försöka. Fortsätt så! :)