Shopp shopp

Vaknade imorse och mådde skit, som en fysiskt och psykiskt missanpassad idiot ungefär. Tvingade jag mig upp ur sängen, städade lite, gjorde en god frukost, duschade länge och började bli människa. Sedan cyklade jag in mot stan och mötte upp någon som alltid får mig på bra humör. När vi sa hejdå kände jag att jag behövde fylla upp tomrummet med shopping. Aldrig någonsin har jag varit så sugen på att handla ALLT jag såg. Lyckades dock hindra mig själv med hjälp av min snålhet, och kom endast hem med två klänningar och ett läppstift (som jag demonstrerar genom att försöka se snygg/gullig ut på photobooth-bilderna nedan. ha ha).
Tänk att pengar ska vara en sån ågestgrej för en. När man har dom, och när man inte har dom.

Varför finns det ingen som vill betala min shopping?