ta mig dit och jag ska älska dig

Livet lever sig själv nu

Jag lever ett helt nytt liv här i huvudstaden. Är fortfarande samma gamla Evelina men gör tusen miljoner saker helt plötsligt. Det kallas tydligen jobb och än så länge så trivs jag hur bra som helst, mina dagar är långa, varierade och innehållsrika. För att inte tala om gårdagen. Stockholm - Helsinki - Warszawa och sen tillbaka igen. Trodde jag för bara ett halvår sedan att jag skulle jobba i andra länder? Aldrig. Vilken erfarenhet det här kommer att bli för den lilla, trygghetsperon som jag i grund och botten är.

Och så idag. Efter över 18 timmar på språng igår var jag minst sagt mör när klockan ringde 06.30. Men det som gällde var upp och hoppa för en ny spännande dag. Började den med KappAhl-pressvisning i kungsträdgården. Jag kände mig som en lodis i mina mjuka mönstrade tights med fyra timmars sömn i bagaget bland alla väldressade modemänniskor.

Sedan vidare till Skeppsholmen för People-fotografering med en människa som verkar helt fantastisk (inte bara pga bra musik alltså), nämligen Lune. Eller Linnéa som hon egentligen heter. Fotade massvis och försökte förvandla ett grått, regnigt tråksverige till ett spännande Warszawa. 

Här följer lite bilder från en dag med kameran i hand.

sedan jag kom fram till att jag skulle sluta älska dig känns mycket mer i mitt liv meningslöst. inte bara vädret och färgerna, nu också mitt hjärta.

Instalife

Från några veckor tillbaks fram tills idag.

 

 

X

Använde Lightroom en kort period för ungefär 1,5 år sedan. Eftersom jag aldrig riktigt förstod mig på eller gillade det så slutade jag efter att ha tankat inte några rullar där. Sedan föll programmet i glömska och ikväll när rastlösheten tog över knappade jag mig in där och hittade ett gäng bortglömda foton, som från denna afton till exempel. Kvällspromenad som resulterade i ännu en promenad på natten för lite foto, minns det med varmt hjärta fastän jag inte ser så glad ut på bilden.