Instalife

Den här veckan har varit en av dom mest händelserika hittills i år. Både härlig och förskräcklig.

Allting började ganska bra med fint väder och att jag promenerade runt i Landala där mitt tillfälliga hem var.

Sedan kom regnet, inte så ovanligt när man bor i Göteborg.

Jag var ganska glad ändå.

När det fina vädret kom tillbaka passade jag på att dricka vin på Chalmers. Det kändes rätt fånigt men samtidigt fint.

Flyttade ut ur Landala-lägenheten och hem till mamma och pappa över en natt. Hittade en tveksam peruk.

Så kom dagen när jag flyttade in i min egen lägenhet. Inget förstahand så långt ögat kunde se men ändå, mitt nya hem.

Insåg att det var första gången i mitt 25-åriga liv som jag flyttade till en ny plats och var alldeles, alldeles ensam. Aldrig tidigare har jag flyttat in i en lägenhet och spenderat första natten tillsammans med bara mig själv. Konstigt.

Hängde på fotohögskolan.

Drack kaffe på den inglasade ballen.

Hade världens finaste och bästa sällskap.

Dagen efter inflytt bjöd jag hem mina tjejer på middag och vin. Det blev en blöt och lång natt som gjorde mig sängliggande i nästan ett dygn efter.

Kände mig lite som den här tavlan som ännu inte har fått komma upp på väggen.

Undrade även vem jag blivit under dom senaste två månaderna. Känner inte igen mig själv.