´

Lindsey Thornburg

Blev så satans jävla inspirerad att göra en fantastisk fotografering snart när jag fick se dom här bilderna på Lindsey Thornburg's hemsida, älskar temat, älskar känslan, älskar allt med dessa bilder!

Och dessutom gör denna kvinna sjukt vackra kläder också.

Lysekil

I helgen har jag varit iväg tillsammans med US (unga synskadade) på deras årliga julläger. Varje år har en ny destination och denna gång bar det av till Lysekil.

Först och främst var jag med för att fotografera min reportageuppgift till skolan där vi fått i uppdrag att välja en klubb, organisation eller förening som vi ska följa under en månad vid minst tre tillfällen för att få ihop ett intressant bildreportage. Jag valde US för att jag tycker att deras organisation är spännande, inte bara på grund av alla fantastiska människor med olika slags synnedsättningar utan också för att dom hittar på mycket kul tillsammans.

Under helgen fungerade jag också som ledsagare, ett sätt för mig att få bo tillsammans med deltagarna, komma dom närmare och vara med dom hela tiden under detta dygn. Jag har jobbat som ledsagare tidigare och tycker att det känns viktigt att kunna vara någon annan persons ögon vid tillfällen som detta.

Här kommer några snapshots från helgen:

evelinni, out.

nu drar jag till lysekil, jobbar och fotar bilder till reportage-kursen.

det är sjukt att hur gammal jag än blir så tycker jag fortfarande att det är lika jobbigt att åka bort på egen hand. jag vill ha med mig familj, kärlek, vän, stöd, trygghet, närhet. hur ska jag klara mig ute i den stora världen om jag alltid ska känna så här? kanske så fort jag bara fortsätta att bita ihop och köra som jag gör nu för tiden. har klarat mig rätt bra på det när jag haft jobb i olika delar av sverige och norden dom senaste åren.

imorgon är jag hemma igen och jag VET att det här kommer bli kul.

X

Bildbyråworkshop

Idag hade vi första redovisningen i vår två veckor långa bildbyråworkshop. Det var spännande och gick ut på att man skulle ha valt ut tre gamla bilder från sin bildbank som man på något vis trodde platsade/skulle kunna väljas in på en bildbyrå. För mig fick det ganska snabbt att välja. Jag visste ungefär vad jag ville välja som jag trodde både passade uppgiften och representerade mig som fotograf.

Det här är vad jag visade,

1. När det kommer till miljöbilder, landskap och natur så tycker jag att snölandskapet och speciellt färgskalan i bilden representerar mig som fotograf ganska väl.

2. Porträttet i mitten känns minst som mig, men jag gillar att bilden är äkta, leendet är inte påtvingat och han ser ut som en riktigt go och lycklig student.

3. Bilden på brudparet får mig att må bra. Tycker om känslan den förmedlar, kompositionen och färgskalan.

För hjärtat är livet enkelt. Det slår så länge det kan.

Hittade precis en bild som jag tycker så himla mycket om. Den är tagen för flera år sedan innan jag och Adam hade blivit "vi". Känns konstigt men också fint att tänka tillbaka på den tiden, när vi fortfarande smög med våra känslor för varann, och framför allt för alla andra runt omkring. Tillvaron var totalt kaos då, men ändå fint kaos på något vis... så som unga hjärtan kan trassla till det-kaos.

Är glad att det är annorlunda nu.

Bilder från min flickr

detta är kärleken. detta ständiga kast mellan lycklig övertygelse och osäker förtvivlan. där, i mellanrummet, där bygger vi våra liv.

grannen

nu har grannen sex.

funderar på om jag ska gå upp, knacka på och be dom sluta. nää, skoja bara. sådan är inte jag, jag unnar mina grannar lite njutning. i alla fall idag när jag är på bra humör.

grannen alltså.

har "pratat" med honom två gånger. eller försökt prata är väl mer korrekt uttryckt.

första gången i somras, då han var precis nyinflyttad och vi ville säga hej. han var full, det var sen kväll och vi möttes utanför porten. vad jag minns så försökte jag och adam presentera oss som normalt folk, han däremot, försökte inte presentera sig utan tittade på mig och frågade om det var jag som lät så mycket så att hela gården hörde när vi hade sex. trevligt eller hur? jag minns inte om jag svarade att det inte var jag, eller om jag blev så förvånad av situationen att jag bara lät det vara. förbannad var jag i alla fall. ett tag efteråt.

andra gången var nu i fredags.

jag och adam hade tjafsat lite, inget seriöst men ändå såpass att jag gått ut för att lugna nerverna med en cigg. står utanför porten när han kommer gående. ser att han är full på lång väg, den fixerade blicken och dom vingliga men målmedvetna stegen.

jag tänker att nu äntligen kommer jag få mitt hej. ser mot honom, hejar och tar ett steg från porten så att han ska komma in. han bara tittar på mig, inget hej kommer från hans mun. sedan öppnar han munnen, ni ska ge fan i att kasta ölburkar på gatan, fnyser han och sparkar en full ölburk mot mig som legat en bit från porten så att det skväller öl över hela trottoaren. och mig.

det går en kall ilning genom mitt kropp. obehag. fattar inte ens varför jag försvarar mig själv genom att säga, den där ölburken är inte min.

det är väl ganska självklart att jag inte tagit med mig en nästan full ölburk utanför och slängt den där istället för att välja soporna? vi bor på en gata som ligger ca 50 meter från en av göteborgs mest populära bargator. man får tyvärr räkna med lite av varje utanför porten på helgerna.

så. nu har jag fått skriva av mig. vet inte riktigt vad jag ville med detta.

Workshop med noter

Förra veckan fick jag äran att medverka som fotograf på en workshop som tonsättaren Fredrik Hagstedt anordnade här i Göteborg. Ett gäng musik/konst/kulturintresserade människor slöt samman för att lyssna på en del av ett nyskrivet verk och prata idéer. Spännande, inspirerande och intressant.

Har haft mycket att göra dagarna efter detta och inte hunnit kika igenom bilderna mer än i alla hast, men klämmer in några snapshots från kvällen här på bloggen.